Värmande & mysiga morgonrockar

Detta är ett sponsrat inlägg i samarbete med Sovtex.

Nu är det snart November och det har redan blivit så fruktansvärt kallt ute. Kylan har på något sätt lyckats krypa in i huset så pass att jag inte kan vistas utanför vårt tjocka vintertäcke.

Det är något man kanske inte tänker på om man har varit överviktig, men sedan gått ner i vikt, att man har mindre underhudsfett på kroppen. Och då jag numera har ett avsevärt mindre kaloriintag, så sätts ämnesomsättningen på sparlåga och kan på så sätt inte producera tillräckligt med kroppsvärme för att jag ska känna mig till freds. Visst har jag en massa täcken och filtar som kan hålla mig varm för stunden, men eftersom det är ganska besvärligt att röra sig med ett tungt täcke hängandes över axlarna så hoppas jag att tomten kommer med en snygg morgonrock i jul.

Min gamla rosa morgonrock som jag fick i present för några år sedan är aningen för stor nu när jag drar S/M istället för L/XL, så det här vore verkligen den perfekta julklappen.

Har inte morgonrocken vunnit årets julklapp ännu?

Om inte så är det väl på tiden att den gör det. Det är ett minst sagt underskattat plagg! Jag hittade flera morgonrockar från Sovtex som jag tycker ser underbart sköna och varma ut. Den grå är min personliga favorit då den skulle passa in i mitt badrum där alla handdukar och badrumsmattorna är just grå. Tänk att få tända lite ljus och krypa upp i soffan iförd en elegant Grand Design Blue Label Vintage-rock med en kopp rykande glögg, en lussebulle och se på en mysig julfilm ihop med sin älskling. Åh, vad jag längtar!

Fast jag vet ärligt talat inte om jag kommer att orka vänta ända till jul…

Hur det kan vara att leva med migrän

Efter förra veckans helvete då jag var utan mina anti-migrän-tabletter, på grund av sen receptförnyelse från min sida, och tvingades genomlida någon form av abstinens. Drabbades av utsättningssymtom som resulterade i vredesutbrott där jag bland annat sparkade runt på en oskyldig pall här hemma. Jag är aldrig våldsam, men vid det tillfället så kokade jag av ilska, det kändes verkligen som om blodet pulserade i ådrorna, så arg var jag. Jag skulle aldrig skada något levande, men en pall fick agera slagpåse i brist på – just – en slagpåse.

Förutom det så gick jag runt och tyckte att jag var världens fulaste, mest värdelösa människan på planeten. Hade även hjärtklappningar, vallningar och var ovanligt trött. Så jag förstår inte hur man kan skriva ut såna här vidriga tabletter som gör kroppen så beroende. Det är ren gift i tablettform (saroten) och även om vissa av biverkningarna är ovanliga så står det att man kan få bestående men av tabletterna.

Så även om jag har blivit mer avslappnad och inte spänner nacken lika mycket – vilket är den främsta orsaken till mina migränanfall annat än min hormonella migrän som kommer varje månad – så tar jag hellre min “skjuter hellre huvudet av mig än genomlider detta!”-migrän framför eventuella biverkningar och de här utsättningssymtomen som jag drabbades av. Mitt psyke är redan skört som det är med mina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tack vare min ASD, så jag orkar inte med humörsvängningar också.

Vad tycker ni om att jag skriver om mina “privata” problem i bloggen förresten? Jag tycker personligen inte att något är för privat att prata om, men undviker många ämnen på grund av mina nära och kära. De är lite mindre sugna på att jag hänger ut mig själv på nätet, det vet jag. Men jag kan inte låta bli att vara ärlig och öppen med mina problem i textform. Om man håller tyst så blir det aldrig någon förändring. Se bara på hashtagen #metoo ❤

STHLM Above/Below

STHLM Above/Below

Efter den här dagen så är jag helt slut. Det hjälpte inte att jag – trots att jag hade bestämt mig för att ta det lugnt – gav 100 % som vanligt. Trots att jag var blind som en fladdermus utan sin ekolokalisering i tunneln så joggade jag på ändå. Med lite hjälp av ficklampan i min iPhone så slapp jag snubbla på någon av de tusentals stenar som låg vid rälsen. För det var verkligen en gammal räls hela vägen i tunnlarna och även fast jag tycker att det var en häftig upplevelse, så förstår jag inte hur man kan komma på den korkade idén att springa där utan att lägga ut ett bättre underlag att springa på.

Det var kul att man fick springa med en hjälm på, fast oj vad ful jag såg ut med den på. Kunde inte ha på mig mina hörlurar heller vilket gjorde att min toleransnivå för övriga deltagare minskade drastiskt. Det är därför jag är så trött nu, det är mer mentalt än fysiskt. Vill ni veta hur lång tid det tog för mig att springa så får ni besöka min instagram @deliquate.

Träffade faktiskt min mammas kusin och hennes pojkvän där i en av tunnlarna vilket var roligt. Lite positiv konkurrens. Det är roligare att ha någon man känner att jaga, speciellt i den hemska uppförsbacken till Fåfängan som var målet för loppet. Mördarbacken. Den var till och med jobbig att ta sig nedför när jag gick till Slussen efter målgång. En kaffe senare så var jag på väg till Uppsala. Morgondagen är dedikerad till att ta itu med några samarbeten på bloggen och att planera årets julkalender.

Årets julkalender kommer inte att se likadan ut som tidigare år med mindre vinster varje dag utan det kommer att vara några större vinster/paket istället. Vi får se hur jag kommer att lägga upp allt, men varje dag fram till julafton i december kommer att innehålla någon form av tävlingsmoment. Har ni några önskemål så får ni gärna skriva en kommentar redan nu 🙂

Wishfynd – del 3: Väskinsats

Något som jag använder hela tiden är min väskinsats. Med plats för alla mina viktiga prylar. Mest mina migränsprutor, tamponger och näsdukar. Sånt man alltid borde ha med sig helt enkelt. Min gamla är den rosa till höger och den är inköpt via Let’s deal. Den svarta är min nya från Wish.

Tyvärr så har jag bara fått den ena av de två väskinsatser jag beställt, så det känns lite tråkigt, men jag gillar verkligen de här produkterna och använder dom varje dag till mina olika väskor. De håller inte särskilt länge som ni ser på den rosa med sina lösa sömmar och fransiga dragflärpar, men så länge de håller är de toppen!

Betyg: betygbetygbetygbetygbetyg

Inte nu igen

Det känns så himla värdelöst att jag ska vakna med migrän idag igen, men det är som det är. Att ligga däckad i sängen hela dagen och att ta min migrännässpray gör mig helt mossig i huvudet så jag är helt värdelös just nu.

Hur jag ska orka med att springa loppet på lördag vet jag inte, men jag ska göra mitt bästa trots eventuell migrän. Eftersom det är mitt sista lopp för i år (fem av fem!) så bryr jag mig inte om min tid utan kommer att småjogga lugnt och fint medan jag myser i de läskiga tunnlarna. Tror ni att jag kommer att överleva loppet? Man får ju trots allt använda hjälm och skriva på en ansvarsfriskrivning…

Det blir vila, vila, vila till på lördag helt enkelt. Så mår jag förhoppningsvis bättre snart.

Gillar för övrigt mina pins som jag har på jackan. De är från Resident Evil (Umbrella Corp.) och Saw-filmerna (Billy the puppet.) Det blir lite mer personligt när man dekorerar sina ytterkläder med patches, pins eller liknande. Är så tråkigt att gå runt och se ut som alla andra!