Blodomloppet med Ekonomiavdelningen

Gårdagen var både jobbig och rolig. Det gick bra på jobbet där jag just nu skapar ett register över min avdelnings alla böcker i arkivet. Det tar ett bra tag att skriva in alla titlar i Arbetsmiljö och hälsa-serien, som är på både svenska och engelska. Men kul att få ordning på allt.

Det var även avtackning för en kollega som slutar, men jag var tvungen att springa iväg och byta om mitt i för att hinna iväg till våning 4. Där mötte jag upp med morsans kollegor på Ekonomi som jag skulle springa Blodomloppet med (agerade stand-in för morsan.) Vi åkte tillsammans in till Djurgården och startade ihop, men alla sprang eller gick i sin egen takt.

Det började bra, vår grupp tog oss längst fram, men jag höll till höger så ingen skulle springa på mig vid starten. Efter ett tag fick jag problem med andningen och fick börja gå för att kunna ta några djupa andetag, vilket jag inte kan när jag studsar runt. Men jag tror tyvärr att jag började spänna mig i axlarna för efter halva loppet så fick jag så ont i nacken och huvudet. Jag höll koll på vissa löpare så att jag skulle kunna se om jag kunde komma förbi dem igen senare i loppet även om jag fick gå i perioder. Jag sprang om alla jag planerat springa om den sista biten vilket kändes skönt. Det jobbigaste var inte min högra vad (hade fått ett rejält sendrag i förrgår) som jag hade trott, jag kände knappt av den, nej det var att jag inte fick någon luft när jag sprang. Hade massor med ork i benen – jag springer annars lätt en mil i samma tempo – men man kan inte springa utan att andas, så det var jag besviken på. Kom i mål på 38:18 och banan var 5,3 km så det var en okej tid för mig.

Efter loppet så möttes vi upp igen och fick provsmaka lite glass och mörk choklad innan vi hämtade upp picknick-kassen och satte oss med de andra lagen från Arbetsmiljöverket. Det var inte den roligaste maten kanske, med potatissallad, bröd med mjukost och skinka (vegetarisk för mig), äpplen och sockerfri kexchoklad. Rostbiff hade nog passat bättre til potatissalladen, men trevligt att faktiskt få vara med i en grupp och få en kasse mat för omväxlings skull.

Hoppas att jag får agera stand-in även nästa år om det blir ännu ett lopp 😉

VårRuset 2018

Om ni ska springa VårRuset i Stockholm nästa år så kan jag varmt rekommendera att man kommer precis innan de sätter igång. Ungefär två timmar innan första start. Jag gick runt och testade massagekuddar, snurrade på Lindt-hjulet och åt glass utan att behöva köa.

Jag passade även på att anmäla mig till nästa års Vårruset (första dagen) redan nu så att jag har det gjort och till det billigaste priset. Fick lite choklad på köpet också 😀

Jag satt mest vid Verum under deras parasoll på mattorna och laddade min telefon innan loppet. Walle kom och fikade och passade mina saker under loppet vilket var skönt att slippa tänka på. Deltog förstås i Musikquizet som vanligt, men hade ingen tur i år. Betydligt större vinstchans på orter med mindre deltagare, men jag vann ju storvinsten (resan till Portugal) 2014 så vore kanske lite otroligt att vinna den igen…

Så nöjd över att ha kommit i mål. På en helt okej tid med tanke på att jag var så otränad. Det blev 5,28 km på 38 min.

Medaljen var finare än förra året (då den var metallgrå) då medaljer självklart ska se ut som om de är av guld. Alla som kommer i mål är ju vinnare!

Run Your world – Spontan löpartävling efter jobbet

Efter jobbet igår så såg jag att det skulle vara ett löparevent i Uppsala på torsdag som jag gärna hade gått på. Men jag är förhoppningsvis på premiären av Westworld säsong 2 just vid den tiden. Jag råkade däremot se att eventet var i Stockholm ikväll istället och jag hade tur som hade med mig mina träningskläder (hade planerat att jogga hemåt en bit på vägen till bussen) så det var bara att spontan anmäla sig på Facebook och ta sig till Kungsgatan. Vi skulle samlas och springa vid 18 i Humlegården.

Det var tre varv på totalt 3150 m och med uppvärmingen – då vi sprang ett extra varv – samt joggingturen fram och tillbaka till butiken så blev det ca 5 km jogg för mig. Man fick tråkigt nog inte ha med sig sin mobiltelefon på grund av den tävling som gick ut på att gissa sin löpartid. Jag orkade inte stressa med tiden så skrev 29 min på min lapp. Det var inte så smart gjort, för trots att jag var seg som kola – inte konstigt om man inte joggat på ett halvår – så blev min tid 22 min. Ingen vinst för mig alltså, men för mig var motionen en vinst i sig, även om ett par nya joggingskor hade varit trevligt…

Det värsta var att inte ha musik i och med att min mobil låg i förvar på Löplabbet. Jag mår inte alls bra utan tryggheten hos mina hörlurar och musiken som dränker ut omvärldens kakafoni av oljud. Jag kan sortera bort visuella intryck, men inte ljud. Så det blir nog inga fler tidtagning ställningar för mig framöver…

Aktiverar kroppen

Om jag inte lägger upp bilder från gymmet så kan jag nästan slå vad om att jag inte har tränat. Så illa har det blivit på sistone. Jag har liksom ingen lust att bege mig dit ibland. För missar jag att gå dit innan en viss tid på dagen så är det för mycket folk för att jag ska känna mig bekväm med att träna på Friskis. På helgen är det alltid för mycket folk! Jag vill helst träna själv utan en massa människor runt omkring som distraherar mig. Även om ingen bryr sig om att jag är där så känner jag mig iakttagen och jag blir så obekväm och skäms för min mesiga träning. Hjärnspöken givetvis, som går att arbeta bort, men för att bli av med dom så måste man erkänna för sig själv att man har ett problem – precis som med mycket annat.

Jag får träningsvärk så lätt att jag blir feg och vågar inte ta i, men i fredags så blev det nog lite mycket för jag har så ont i bröstmusklerna nu. Men det är allt. Körde 70 kg sittande benpress (10×3 om någon vill veta reps och sets) och det känns inte alls lika mycket. Annars så blir det mycket 15-20 kg överkropp/mage då jag är så svag upptill. Men, jag vet att jag säger det ofta, huvudsaken är att man tar sig till gymmet och gör något. Det är så lätt att man stannar hemma och kommer med undanflykter till att träna.

Jag använder handskar mest på grund av min nickelallergi och känsliga handflator där jag får eksem väldigt lätt.

Jag är så fruktansvärt bekväm av mig. Inte riktigt lat, för jag kör verkligen alltid på oavsett, men jag är dålig på att ta mig till gymmet trots att jag har gymkort och träningskläder och en bra anledning att ta mig dit. För det kommer alltid något mellan. Mitt enda nyårslöfte kommer att bli att inte komma med undanflykter. Bättre att åka dit och sen åka hem igen om jag inte känner mig på topp. Det är motion i sig!

Men nu lite off topic:

Var och handlade på City Gross i fredags…

Varför finns inte denna på blu-ray?! Den hade garanterat varit med på min önskelista om så varit fallet. Är det inte dags att sluta med DVD snart? Det var över tio år sedan vi fick tillgång till högre upplösning och bättre lagringsformat! Omslaget är ju så roligt också, att jag lätt skulle vilja ha det på väggen hemma. Men så är jag ett stort fan av Robert också. 💓 Den där blicken och gurkan alltså… hehe

STHLM Above/Below

STHLM Above/Below

Efter den här dagen så är jag helt slut. Det hjälpte inte att jag – trots att jag hade bestämt mig för att ta det lugnt – gav 100 % som vanligt. Trots att jag var blind som en fladdermus utan sin ekolokalisering i tunneln så joggade jag på ändå. Med lite hjälp av ficklampan i min iPhone så slapp jag snubbla på någon av de tusentals stenar som låg vid rälsen. För det var verkligen en gammal räls hela vägen i tunnlarna och även fast jag tycker att det var en häftig upplevelse, så förstår jag inte hur man kan komma på den korkade idén att springa där utan att lägga ut ett bättre underlag att springa på.

Det var kul att man fick springa med en hjälm på, fast oj vad ful jag såg ut med den på. Kunde inte ha på mig mina hörlurar heller vilket gjorde att min toleransnivå för övriga deltagare minskade drastiskt. Det är därför jag är så trött nu, det är mer mentalt än fysiskt. Vill ni veta hur lång tid det tog för mig att springa så får ni besöka min instagram @deliquate.

Träffade faktiskt min mammas kusin och hennes pojkvän där i en av tunnlarna vilket var roligt. Lite positiv konkurrens. Det är roligare att ha någon man känner att jaga, speciellt i den hemska uppförsbacken till Fåfängan som var målet för loppet. Mördarbacken. Den var till och med jobbig att ta sig nedför när jag gick till Slussen efter målgång. En kaffe senare så var jag på väg till Uppsala. Morgondagen är dedikerad till att ta itu med några samarbeten på bloggen och att planera årets julkalender.

Årets julkalender kommer inte att se likadan ut som tidigare år med mindre vinster varje dag utan det kommer att vara några större vinster/paket istället. Vi får se hur jag kommer att lägga upp allt, men varje dag fram till julafton i december kommer att innehålla någon form av tävlingsmoment. Har ni några önskemål så får ni gärna skriva en kommentar redan nu 🙂