Nu är säsong två äntligen här och jag ska kolla direkt! Måste hinna med det innan hockeyfinalen 😉 Kanske inte det smartaste att erkänna men jag är typ Rae, pervers och konstig haha
Serien följer 16-åriga Rae,som kommer tillbaka från några månader på mentalsjukhus och upptäcker att hennes mamma sagt att hon varit i Frankrike, och hennes dramatiska försök att såväl förlora oskulden som behålla värdigheten. Serien bygger på en självbiografisk bok med samma namn, men har puttat fram handlingen till 1990- i stället för 1980-tal, puttat ner Rae några år i ålder, och puttat upp henne några kilo.
Genom skarpsinnig satir sömlöst blandat med hög igenkänningsfaktor är My mad fat Diary en serie från nätverket bakom succéer som Skins, Misfits och This is England ‘86.
Julia skrev den 1/3 2013 på Weird Science:
“Det som kanske gör den så träffande är att den tar känslor som de flesta 16-åringar upplever i någon utsträckning – att känna sig galen och trasig, att känna sig som att man har jobbiga hemligheter som man inte kan prata med någon om, att känna sig tjock – och tar dem till sina extremer. Rae är inte lite knubbig, hon är fet. Hon är inte lite deprimerad, hon har varit riktigt trasig och inlagd. Och då blir det liksom mer relaterbart. Att få se sin egen upplevelse tagen till något slags ytterlighet, att få känna den extra mycket, gör att det igenkänningsilar lite extra i magen.
Att dessutom få se en tjej som får vara den halvperverst frustrerade oskulden är alltid en trevlig omväxling, likaså en huvudpersonstjockis som slutar berättelsen med samma kläder och hår (och vikt) som hon började med.
Serien funkar minst lika bra för den som är 16 nu som för den som någon gång har varit det. Om man dessutom är gammal nog att minnas 1990-talets musik och mode blir det kanske lite extra pinsamhetsnostalgiskt. Eventuellt varning utfärdas för att vissa tittare kommer att behöva ta en drink när minnena av olycklig kärlek blir lite väl närgångna.”
