Helgen hittills

Påsk badbomber LUSH
Mina födelsedags-badbomber från LUSH. Jag har fortfarande kvar katten…

Helgen har snart passerat och jag önskar att det fanns mer tid till att bara slappna av och inte göra ett dugg. Just nu känns det som om jag måste stressa mig igenom allt roligt. Som att se på tv-serier – Jag har sett klart What We Do in the Shadows och nästan hela The Boys. Två helt underbara serier som jag varmt kan rekommendera. Den första handlar om vampyrer och man bör man se den fristående filmen från 2014 innan, för den var också vansinnigt rolig (om man har mörk humor.) Den andra är en blodig serie om superhjältar och innehåller mycket naket, lite som Watchmen, så gillar man det så har man något att se fram emot.

Jag hade gärna tagit ett bad nu på kvällen, men jag ska lägga mig och läsa lite innan jag somnar. Söndagen kommer spenderas på landet och det gäller att gå upp tidigt för att hinna iväg dit.

Är det så här Samsung tar över världen?

Samsung 4K TV

En väldigt creepy sak hände precis här hemma. Jag satt och jobbade på min NanoWriMo-historia medan jag kollade på en vlogg på Youtube. Multitasking som vanligt 😅

Helt plötsligt så slår min Samsung TV på sig själv och min telefon (en Samsung Galaxy S8) meddelar att den valt att visa klippet på TV:n. Jag tryckte inte på något! De kommunicerade utan mitt samtycke medan TV:n var avstängd. Nu var det förstås mer praktiskt att visa klippet på TV:n, men det kändes minst sagt läskigt att jag inte var med och valde detta. Hat ni varit med om något liknande?

Bilden är från när jag kollade på första avsnittet av nya Outlander-säsongen. Intressant ny karaktär må jag säga utan att spilla något för er som inte sett avsnittet än.

Nu ska jag snart iväg på en AW med Lovereads så att jag har något kul att skriva om senare!

Comic Con Stockholm 2018 – Dag 2

På lördagen så la jag ner mycket tid på att köa till olika program på Scen 1 och Scen 2. Först ut var en Q&A med Mark Sheppard (Supernatural, Battlestar Galactica, Firefly) som jag sett många gånger i nämnda serier, men helt glömt bort. Pinsamt, men sant. Det var verkligen underhållande att höra honom svara lite charmigt bistert på alla frågor. Han hade tydligen bott i Sverige någon gång på 80-talet och påstod att han köpt en tub Kalles Kaviar när han nu var tillbaka… Var han ironisk? Eller uppskattar han – som jag – en god knäckemacka med ägg och kaviar på till frukost. Vem vet! Jag gillar när det händer saker på scen och här vandrade Mark upp på läktarna under frågeställningen. Han fick tag på en chokladkaka som han och Jonas Berglöf satt och mumsade på när han var tillbaka på scenen. Han fick lite väl mycket frågor om Supernatural. Jag var mer sugen på vad han ska göra härnäst, men det blir väl mest kvalitetstid med familjen nu.

Eftersom jag inte hörde varken vad som frågades eller svarades under Mads Mikkelsens Q&A pga dålig placering i rummet (inga högtalare var riktade åt mitt håll) så har jag ingen aning om vad som hände här. Men Mads såg jävligt trevlig och glad ut vilket alltid är ett plus. Tur att han inte pratade så mycket danska för då hade ljudet inte spelat någon roll…

Sen var det dags att köa för årets höjdpunkt på Comic Con; Nörd:igt Live! Jag älskar den här podcasten och de här personerna, så jag hoppas att de håller på i flera år till. Oavsett hur livet ser ut så blir man glad över att lyssna på dessa människor tjafsa om vem som har rätt eller fel, vad som är bäst eller sämst i olika genres. Man lär sig alltid något nytt och får bra tips på vad man bör kika på framöver.

Efter mässan så åkte jag omgående och köpte en latte på Espresso House. Tacka vet jag nymalda kaffebönor av hög kvalité och jag hoppas att det i framtiden kommer att finnas en riktig baristavagn inne på mässgolvet så att man slipper springa ut för att få en handgjord dryck när energin börjar ta slut istället för att tving dricka trist automatkaffe. Tänk att ha en islatte/iste i handen när man driver runt bland montrarna!

Om ni vill stödja mig i min kamp för bättre kaffe på mässan kommande år så använd hashtag #bättrekaffepåcomiccon 😉

HBO Sharp Objects

Sharp Objects HBO

“Sometimes if you let people do things to you, you’re really doing it to them.”

Jag såg precis klart HBOs Sharp Objects, som var sådär lagom lång med sina 8 avsnitt. Jag gillar Jean-Marc Vallées stil och han har även regisserat Big Little Lies som var minst lika bra. Och även fast jag inte har läst en enda bok av Gillian Flynn, så kan jag nog påstå att jag även gillar hennes stil. Det mörka, trasiga, psykologiska. Själva serien håller en extremt hög produktionsnivå likt alla HBO-serier, skådespelarna gör ett helt makalöst jobb och det känns äkta. Serien är även full av små ledtrådar och hemligheter, något som gör den värd att se om. Missouri verkar däremot inte vara en så mysig stat, baserat på alla hemska filmer och serier som jag sett utspela sig där…

“På sin chefs begäran beger sig journalisten Camille Preaker till sin hemstad Wind Gap i Missouri, för att rapportera om ett fall med flickan Natalie som är spårlöst försvunnen. Året innan kidnappades en annan flicka, Ann, under liknande omständigheter och hittades kort därefter mördad. Camille har inte satt sin fot i hemstaden på flera år och bävar inför att återse sin mor Adora. Relationen har alltid varit ansträngd och Camille inser snart att ingenting har förändrats; Adora håller henne på avstånd så som hon alltid gjort. Samtidigt som hon verkar närmast besatt av att ta hand om Camilles halvsyster Amma, en bedårande men också manipulativ flicka som på ett märkligt sätt håller hela den lilla staden i sitt grepp.

Camille börjar intervjua de försvunna flickornas anhöriga, men i takt med att pusselbitarna faller på plats tycks sökandet efter sanningen på ett oroväckande sätt leda henne tillbaka till den egna familjen. Till ett sårigt förflutet som nu till slut hunnit ikapp henne.”

Sharp Objects HBO

En annan film med Amy Adams som jag såg nyligen, Nocturnal Animals, saknade det som jag gillade med Sharp Objects – en twist. Bästa introt jag sett i en film dock, så den är värd att se, även om själva handlingen är aningen för monoton och deprimerande för mig personligen. Men gillar man teman som hämnd, förlåtelse/acceptans så kan jag rekommendera även den. Fast Sharp Objects var betydligt bättre och hade ett mer tillfredsställande slut.