Ser för mycket på TV

Selfie

Äntligen hemma hos älsklingen, nedbäddad under täcket efter en lång dag på jobbet. Det finns mycket att göra vilket är kul, men nu är jag inne på uppgifter som kräver att jag läser mycket och då kan jag inte lyssna på musik eller ljudböcker under tiden utan måste ha helt dödstyst. Det är fördelen med att göra mer monotona uppgifter, då kan jag göra flera saker samtidigt.

Tryckte i mig en halv kycklingsallad från MAX som jag plockade upp på vägen hem från pendeln, så jag är mätt och slö nu. Kommer att förflytta mig till badkaret snart för ett välförtjänt bubbelbad med en iskaffe och en bra bok som sällskap – min älskling är hopplöst fast i sitt WoW:ande igen, men jag hoppas att han hittar något roligare att göra snart. Jag körde Classic ett tag, men tappade suget vid lvl 59 och är ingen team player (singel player-spel är min grej!) så jag föredrar när min Gamer kör lite varierade spel som har en mer linjär story och en början, mitt och ett slut. Men jag ska ta tag i både min läsning och spelande själv, det har blivit lite väl mycket film och tv-serier på sistone…

På tal om tv-serier så har jag sett klart på alla avsnitt av This is England nu, från första filmen som jag såg när den kom 2006 till tv-serien som utspelar sig 1986, 1988 och 1990. Jag älskar verkligen brittiska ungdomsserier! Andra favoriter är Skins, As If, Sugar Rush och My Mad Fat Diary. Vissa säsonger är bättre än andra, men jag kan varmt rekommendera dom ändå.

Nu blir det kvällsbad med hårinpackning för min del!

0
  • Dela

My Mad Fat Diary – Säsong 2


Nu är säsong två äntligen här och jag ska kolla direkt! Måste hinna med det innan hockeyfinalen 😉 Kanske inte det smartaste att erkänna men jag är typ Rae, pervers och konstig haha

Serien följer 16-åriga Rae,som kommer tillbaka från några månader på mentalsjukhus och upptäcker att hennes mamma sagt att hon varit i Frankrike, och hennes dramatiska försök att såväl förlora oskulden som behålla värdigheten. Serien bygger på en självbiografisk bok med samma namn, men har puttat fram handlingen till 1990- i stället för 1980-tal, puttat ner Rae några år i ålder, och puttat upp henne några kilo.

Genom skarpsinnig satir sömlöst blandat med hög igenkänningsfaktor är My mad fat Diary en serie från nätverket bakom succéer som Skins, Misfits och This is England ‘86.

Julia skrev den 1/3 2013 på Weird Science:

“Det som kanske gör den så träffande är att den tar känslor som de flesta 16-åringar upplever i någon utsträckning – att känna sig galen och trasig, att känna sig som att man har jobbiga hemligheter som man inte kan prata med någon om, att känna sig tjock – och tar dem till sina extremer. Rae är inte lite knubbig, hon är fet. Hon är inte lite deprimerad, hon har varit riktigt trasig och inlagd. Och då blir det liksom mer relaterbart. Att få se sin egen upplevelse tagen till något slags ytterlighet, att få känna den extra mycket, gör att det igenkänningsilar lite extra i magen.

Att dessutom få se en tjej som får vara den halvperverst frustrerade oskulden är alltid en trevlig omväxling, likaså en huvudpersonstjockis som slutar berättelsen med samma kläder och hår (och vikt) som hon började med.

Serien funkar minst lika bra för den som är 16 nu som för den som någon gång har varit det. Om man dessutom är gammal nog att minnas 1990-talets musik och mode blir det kanske lite extra pinsamhetsnostalgiskt. Eventuellt varning utfärdas för att vissa tittare kommer att behöva ta en drink när minnena av olycklig kärlek blir lite väl närgångna.”

Se den första säsongen nu om ni har missat den här underbart tragikomiska serien!!

0
  • Dela