Funderingar

150913-04

Ibland är jag riktigt löjlig, spexar för mig själv framför en spegel, gör några extremt dåliga dance moves och så tänker jag: Jag är ju bra gullig ändå! Men det i sig får mig att tänka; Men åh! Så drygt av mig att tycka så.”Nu är jag inte alls sån när jag är med personer jag inte känner alltför väl, då är jag väl mest tyst och vet hälften av tiden inte vad jag ska säga då jag inte kan låta bli att fundera på hur det jag vill säga kommer att tas.

För när jag är med mina nära och kära så slänger jag ur mig en massa skit till och från, ärlighet varar längst tänker jag och får jag en tanke i huvudet så förmedlar jag den omgående utan vare sig filter eller eftertanke. Det är farligt att göra så ute bland folk man inte känner. För i dagens samhälle så är det alltid någon som tar illa upp, någon som känner sig kränkt. Jag skulle aldrig säga sånt ute bland folk (även om det är min ärliga åsikt) för jag vet att man bara inte gör så.

Det är ju bara en personlig åsikt och i många fall så är dessa avvikande åsikter ett tecken på okunskap. Jag har aldrig och kommer heller aldrig att skriva något elakt anonymt. Jag kanske skriver något snällt till någon anonymt för att jag är feg, men aldrig någonsin ett elakt ord riktat mot en privatperson. Hat mot stora företag som gör fel (igen – enligt mig) kan jag inte låta bli att skriva om, men aldrig anonymt. Jag står för allt jag skriver och säger.

Kan du säga detsamma?