Top Ten Tuesday: 10 anledningar till varför jag älskar Game of Thrones

topten


Veckans Top Ten Tuesday hos The Broke and the Bookish är Ten Reasons I Love X
där man kan välja vad helst man vill att skriva om. En bok, författare, karaktär, tv-serie, intresse, genre. Jag väljer att göra min lista om Game of Thrones. Och ja, jag glömde att publicera den på tisdagen, men det får vi bara acceptera 😉

  1. Alla karaktärer man älskar som sedan bara går och dör
    Det är kanske inget man bör älska – om man inte är masochistiskt lagd – men jag diggar hela konceptet där ingen går säkert. I vissa fall återupplivar man döda favoriter, i andra fall låter man dom ruttna i marken, eller uppsatta på en påle.
  2. Både snopp och snippa
    På tal om påle… Tyvärr inte lika jämställt som man kunde hoppas, men ändå mer än vad man kanske är van vid. Tyvärr är utbudet av det manliga könet inte lika stort och upphetsande som hos det kvinnliga, det känns mer komiskt när en dase tittar fram än när kvinnorna glider förbi utan en tråd på kroppen. Något som kan förbättras förhoppningsvis.
  3. Mångfald
    Flera olika raser, länder, seder och bruk. Långa, korta, dvärgar och andra väsen. Sex på alla sätt och vis, hur man än vill. Betydligt mer spännande än att se en fantasyserie med enbart vita, heterosexuella prinsar och prinsessor. Nu är det främst vita (vithåriga!) prinsar och prinsessor som har suttit på tronen hittills, men de är tack och lov inte kyska.
  4. Välskrivna dialoger
    Nu känns det som om kvalitén på just dialogerna har försämrats i och med att det inte finns mycket G.R.R. Martin-bok att gå efter, men upp till den senaste säsongen så har åtminstone jag suttit klistrad framför allt från småprat till långa utlägg om religionerna i serien.
  5. Ypperliga skådespelarinsatser
    Varenda skådespelare som sätter sin fot på inspelningsplatsen av serien, blir sin karaktär, så bra är de. Jag glömde direkt bort att Cersei varit Sarah Connor, att Littlefinger var underbart gay i Queer as Folk, att Ned är bra lik Boromir, att Jamie är dansk, att Khal Drogo sprang runt och räddade folk utmed stranden i Baywatch Hawaii och var Ronon Dex i Stargate Atlantis. Sånt glömmer man fort bort när de spelar så pass bra att de förvandlas till sina karaktärer.
  6. Känslor
    Det här är ett så gott som spoilerfritt inlägg (men se fan till att se serien om ni inte gjort det än!) men jag måste avslöja att jag har grinat en hel del under seriens gång, åt dödsfall, vackra scener och myclet mer. Man känner verkligen för de här karaktärerna, för deras historia. Oavsett om man vill se dom dö eller leva vidare i kampen om järntronen.
  7. Starka kvinnliga förebilder
    Man får bortse från allt naket (en kvinna är minst lika stark naken som påklädd!) och se på alla starka förebilder som huserar i serien. Den främsta är väl ändå Daenarys som ingen man kan styra över, drakar eller ej så är hon en född ledare. Vi har även Brienne of Tarth som iförd rustning är en stolt och ståtlig kvinna som inte är rädd för att klå upp männen i serien. Cersei, Catelyn, Ygritte, Arya, Sansa… Det finns massor att nämna här.
  8. Helt okej specialeffekter för att vara en tv-serie
    Fula specialeffekter finns det mycket av i just moderna tv-serier, men även om det finns tillfällen även i Game of Thrones där det börjar se lite cheesy ut, så vägs det upp av alla riktigt välgjorda drakar, white walkers och wargar.
  9. Jon Snow
    Klart han ska ha en egen punkt på listan. Jag kan inte hjälpa det, men han är min favorit i serien och jag hoppas verkligen att han håller ut till slutet. Hur kan man inte älska Jon?!
  10. Höll sig ganska bra till böckerna
    Okej, kanske inte längre aktuellt men den har hittills varit väldigt trogen böckerna även om vissa saker har utelämnats. Lite tråkigt att vissa personer i boken lever medan de dött i serien, men det kanske ökar spänningen för bokläsarna istället. Synd att serien nu kommit ikapp böckerna och jag hoppas att den fortsätter att vara bra trots att den inte har mycket att vila på i fortsättningen.