Som ny igen



Köpte ny skyddsfilm till min iPhone förra veckan. Den gamla hade blivit repad, smutsig och ful så på med något nytt och fräscht. När jag hade applicerat skyddet så passade jag på att sätta på ett sött skin ovanpå (det gick att göra på ett smidigt sätt) så nu är min iPhone skyddad mot repor och snyggare än förut.

Det känns bra att den är helt repfri och ser ny ut om man tar bort plasten. Bra kvalitet och säkert ett helt okej andrahandsvärde på den när jag säljer den och köper nästa generations iPhone 🙂

Det rosa under phonen är min iPad i rosa Targus-skydd.

Elden är lös


Oj vad glad man blir när det kommer något sådant här fint i brevlådan! Många blir nog avundsjuka nu om de inte själva sitter med ett eget exemplar i handen, men man kan vara lugn, snart släpps boken i handeln också – närmare bestämt imorgon den 26:e.

Skalpelldansen

Skalpelldansen av Jenny Milewski

Om du hade makten att göra en annan människa riktigt illa, är du säker på att du inte skulle tycka om det?

Författaren Jonas Lerman har blivit både rik och berömd på sina romaner om den bindgalna kirurgen Carl Cederfeldt vars främsta hobby är att tortyrmörda tonårsflickor i sitt garage. All kritik mot det våldsamma och grymma innehållet i hans böcker avfärdar han med att allt bara är på låtsas och inte har något med verkligheten eller honom själv att göra.

Men när Jonas till slut ändå bestämmer sig för att lämna blodet och våldet bakom sig och sluta skriva om Carl Cederfeldt upptäcker han tre saker. För det första att han inte kan sluta. För det andra att gränsen mellan fiktion och verklighet inte alls var så självklar som han trodde. Och för det tredje att innehållet i hans böcker har mer med honom själv att göra än han någonsin kunnat drömma om.

Steg för steg förvandlas Jonas hela tillvaro till en obegriplig mardröm där hans enda väg ut verkar vara att hitta svaret på den klassiska författarfrågan: Var får du allt ifrån?

Ännu en bok från Booked som föll mig i smaken ganska omgående. Jag gillar ämnet med seriemördare på svenska, men har aldrig känt mig speciellt road av bok i bok-handlingar där man får läsa författaren skriva om en författare som skriver böcker. Just de delarna i boken ter sig för mig ganska harmlösa. Morden och tortyren inte tillräcklig för att chockera. Kanske är jag avtrubad efter allt jag sett i film och på tv, men jag anser att man aldrig kan vara för äcklig eller beskrivande av hemskheter när det är fiktiva berättelser.

Huvudkaraktären Jonas är en person som trots att han är man är extremt lätt att ta till sig och till och med identifiera sig med trots att man i grund och botten inte har ett dugg gemensamt med honom.

Boken börjar bra men det håller inte riktigt i sig hela vägen. De twistar på slutet känns inte särskilt överraskande och jag hade nog föredragit ett annat även om jag gillar alla referenser till filmer jag faktiskt har sett (inte ofta det händer) och för de som inte har sett filmerna så kan man kanske bli intresserad av att ta itu med det.

Så avslutningsvis så tyckte jag om boken även om jag hade föredragit en mindre psykologisk skildring med mer blod och hemskheter – kanske bor det en liten sadist i mig ändå 😉

Recensionsex från Booked & Telegram Förlag.

Träningsnarkoman redan?

Andra dagen på SATS gick smidigt den också. Fattar de som blir beroende och köper ett årskort på det fina gymmet. Jag skulle lätt kunna träna en timme eller mer var och varannan dag. Glömde bort tiden idag igen. Cyklade istället för det jag gjorde igår, bättre för mina stackars ben och en aning svettigare. Blev en del styrka också, inre lår, yttre lår, magmuskler, rygg, ben, armar och så lite rodd på slutet. Har ont i hela kroppen nu på kvällen då jag låter den vila. Men vilken underbar känsla det är!