Jag ljög

Inte är mitt liv över på långa vägar även utan kamera, men det kommer att bli en trist sommar tills dess att jag får tag på en ny. Eller inte trist, med tanke på allt kul jag och Emilia planerar att hitta på. Har för övrigt fått en VIP-inbjudan till ett event med 4good, men jag har inte fått någon bekräftelse än, så får se hur det blir.

Idag så är det relax som gäller efter gårdagens oplanerade joggingtur/promenad. Körde intervallträning och var ute och sprang till Gränby och hem igen. Försökte att ta det lugnt men jag gillar att ta ut mig så passade på att verkligen springa så fort jag kunde för att se om jag orkar mer nu och det gjorde jag verkligen! Känns som om man flyger när man springer fort och nästan lyfter från marken.

Vi ska cykla iväg och äta något samt gå en runda på Gränby centrum. Vi behöver inte något speciellt men jag slängde en kniv som hade börjat tappa färgen på bladet (köp inte svarta knivar…) så en ny kniv vore bra att ha då vi annars bara har en brödkniv och en kockkniv.

Mitt liv är över!



Nu har bilderna inget med inlägget att göra, men jag kan berätta att det är mitt och älsklingens grafikkort som han visar upp så fint innan det monterades i datorn. Sen har vi mitt fina Doom-monster där också, perfekt sällskap vid datorn ihop med min lilla Daenerys.

Enligt rubriken ovan så är mitt liv nu över. Vad tror ni då har hänt? Jo, min D300 kamera och mitt dyra objektiv har slutat att fungera som det ska. Objektivet fokuserar inte längre som det ska, inte på auto eller när jag fokuserar manuellt. Sen blir bilderna konstiga med kameran oavsett objektiv. Så kan jag inte laga dom så blir det inga fina bilder förrän jag har råd att köpa ett nytt kamerahus. Med tanke på vad dom kostar så blir det till nästa år 🙁

Ska försöka att lägga undan pengar varje månad så kanske jag har råd med en på avbetalning. Alltså att jag betalar in en del av priset direkt och resterande på ett år. Jag gillar inte avbetalningar men det här är min kamera! Jag känner mig död i själen utan en kamera. Och den enda som är lika bra som den jag hade är Nikon D800, titta inte på priset, ni kommer bara att säga att det inte är värt det. Jo, det är värt det! Jag älskar att fotografera och kommer alltid att göra det även om jag inte är kvalificerad att jobba med det. Man kan även filma med D800 vilket är något jag saknat på D300.

Så lyckas jag skrapa ihop till kamerahuset så får jag sen spara ytterligare till ett nytt objektiv. Men vad ska jag göra av mitt gamla kamerahus?

Valborg á la Molin-Fröjd

Oj då vad seg man kan vara ibland. Är redan 2:a maj och först nu skriver jag om Valborg. Men bättre sent än aldrig som jag brukar säga till folk som slutar blogga. Ja, jag är bitter för att bloggar jag verkligen tycker om läggs ner och det känns tomt i min läslista trots att det finns många bra kvar.

Det är lite som när folk (läs: vänner och familj) inte har facebook eller tar bort sitt konto. Jag vet att man kan ringa, sms:a och höra av sig på andra sätt, men man får ju inga bilder! Och man får – värst av allt – VÄNTA på att höra om det som hänt tills dess att vännen hör av sig. Helt fasansfullt när man nu har vant sig vid det moderna sättet att kommunicera på. Själv använder jag facebook som en slags nyhetskanal där jag följer sidor som lägger upp det senaste, tävlingar eller andra bra tips. Facebook är ju vad man gör det till helt enkelt. Följer man inga, har inga vänner eller föredrar att lägga ut pengar för att kontakta sina nära (ringa, sms eller mms) så kan man lika gärna hoppa över det. Men instagram, det ska man ha! haha

Jag följer gärna er på instagram om ni skriver vad ni heter där 😉

Man gör som man vill med sociala medier förstås, men det var väldigt tråkigt när min brorsa tog bort sitt facebook-konto. Nu får man förlita mig på hans vänner för att få se hur det går på deras resor – han var i USA i helgen – och om något viktigt händer. Eller så får jag snacka med morsan, hon brukar veta det mesta. Primitiva metoder….

Nu kom jag helt av mig. Det var ju valborg som jag skulle skriva om. Vi hade en perfekt Valborgsmässoafton. Alltså perfekt för oss då vi är såna där torrisar som inte dricker och festar. Vi satt hemma och åt god mat och mös framför en DVD med Killinggänget. Jag var trött och då jag tappat intresset för eld (pyromanvarning i mina unga dar) så skippade vi brasan eller kasen som älsklingen kallar den. En kopp kaffe och lite Halo: Combat Evolved Anniversary Co-op på det så är jag nöjd iaf.