Tänder ett ljus för Stockholm

Jag vet att klockan är mycket, men att få sjunka ner i ett varmt, rosa bad efter en lång dag, det är verkligen bra för själen. De senaste dagarna har inte varit lätta, trots födelsefiranden och trevliga stunder.

Tänder därför mitt ljus för offren och de anhöriga i Stockholmsattentatet. Man kunde kanske ana att något skulle kunna ske i Sverige efter att det skett så många attacker i Europeiska städer de senaste åren. Men att det skulle ske så pass nära inpå hade jag aldrig kunnat tänka mig. Även efter självmordsbombaren för några år sedan på samma gata.

Det här påverkar även den mest hårdhudade, även om jag inte var där den dagen. Så fort jag blundar så ser jag Ebbas ansikte och hunden Iggys söta nos framför mig. Just de två (av de fem liv som släcktes den 7:e april) på grund av alla vidriga bilder som cirkulerade fritt de första dygnen och som jag ovetandes klickade mig in på i jakt efter information. Jag har sett mycket skräck, blod och våld under mina 30 år på jorden, men inget har påverkat mig lika mycket som bilderna från Drottninggatan. Hur man kan göra något sådant mot barn, djur, ja alla dessa oskyldiga människor förstår jag inte. Inget straff känns hårt nog, inget.

Jag är inte politisk engagerad, inte religiös och har aldrig riktigt känt mig tillfreds här i Sverige (gillar dalahästar och snö…) Så jag har inga intressanta eller kontroversiella åsikter att komma med, men en sak håller jag faktiskt inte med om och det är att man kan “bekämpa hat med kärlek.” Det har, och kommer aldrig, att fungera. Inte mot känslokalla monster. Det är inte Grinchen vi snackar om här utan riktiga barnamördare.

Men att vi alla ska stå enade mot dessa vidriga monster och göra allt vi kan för att något liknande aldrig ska få ske igen, det hoppas jag verkligen att vi kommer att göra.

0
  • Dela

Jag har fyllt 30!

Att jag skulle få fylla 30. Det trodde jag inte ens att jag skulle göra när jag var 20, vägde 130 kg och knappt vågade gå ut för att jag inte klarade av att vara runt andra människor. Jag har kommit långt på tio år, även om det inte känns som om det gått så pass lång tid. I mitt huvud så är jag fortfarande tonåring och jag tror inte att det kommer att ändras på bra länge 🙂

Min födelsedag började med att jag fick presenten av min älskling – som jag själv fick slå in för att han inte är så bra på sånt – men då jag redan visste vad jag skulle få så sparade jag den till jag kommer hem till honom på tisdag igen.

Vi skulle åka till hans mamma för att fira, men mina föräldrar svängde förbi för att plocka upp mig och lite saker som skulle med till Sollentuna efteråt. De hade även med sig en present, tavlan från IKEA som jag önskat mig plus lite vin och godis.

Jag hann inte fota så mycket, men när vi väl var hemma hos älsklingens mamma så gick vi husesyn innan det blev födelsedagsfika med både en gratis prinsesstårta från Ica MAXI (man brukar få en när jag fyller år) samt en supergod tårta med lemon curd, banan och vaniljkräm som älsklingens mamma gjort själv! Hon hade gjort bokstäver av smält choklad så mitt namn stod på tårtan också ❤

Jag blev så glad över alla fina presenter jag fick! Det var allt från pengar (väldigt bra present nu när jag har så lite), Fresita, choklad (mina favoriter dalahästarna!), boken Norse mythology av Neil Gaiman som jag önskat mig och även det där vinet jag hade på önskelistan fick jag av älsklingens pappa. Tack så mycket för alla fina presenter!

På vägen hem med föräldrarna så åkte vi förbi Gränby centrum där jag sprang in på Rituals och hämtade ett gratis duschskum samt passade på att köpa doftpinnar och ett doftljus då jag även fick 20% rabatt på köpet. Det blev en islatte från Starbucks också :p

Osse ville förstås vara med på bilden…

0
  • Dela

Skönt att bara få umgås med sig själv ibland

Trots att jag har fått sämre tider igen så släpade jag mig upp vid nio i morse och gick ut med soporna innan jag snabbt tvättade och torkade av min cykel. Man ser knappt någon skillnad på när den är ren eller smutsig. Vad tror ni den är på den nedre bilden?

Hur som helst så skulle jag cykla ner till Velotek vid Kvarngärdet och byta mina dubbdäck mot mina vanliga som legat i förrådet hela vintern. Det är förresten ganska jobbigt att släpa med sig däck när man cyklar, slängde mina i en Ikeakasse så att jag slapp skita ner mina jeans. Det tog ett tag att cykla ner från Eriksberg, men jag var förstås tidig ändå. Alltid en halvtimme/20 minuter för tidig, men bättre det än försenad!

De tog – trots att jag var tidig – cykeln direkt när jag kom och efter ungefär en kvart så var den klar att rullas iväg. Så snabbt! Så nu har jag några timmar att bränna tills avslutningsmötet med Vintercyklisten, om jag orkar hålla ut tills dess, är så trött idag. Det är inte obligatoriskt, men vore roligt att få höra hur det gått för de andra.

Imorgon så blir det till att gå upp ännu tidigare för då har jag en inbokad tvättid redan klockan sju på morgonen. Jag måste börja vänja mig vid att gå upp tidigt igen. Lätt att man annars stannar uppe på natten när man ändå inte ska göra något speciellt på morgonen.

Nu tog jag en lunchrätt på Café Linné där det ingick dryck, sallad, bröd och kaffe/te. Orkade knappt häften förstås, men måste äta mer mat och mindre bakverk till frukost och lunch. Det är så lätt att jag bara dricker en latte och sen är jag “mätt” i flera timmar efteråt, knappt någon näring alls i det, så även om jag inte mår dåligt så blir jag trött fort.

Frågan är vad jag ska hitta på nu, har suttit och läst lite på caféet, men kanske ska ta och prova lite kläder på stan, alltså fönstershoppa lite eller besöka biblioteket en stund. Där är det lugnt och skönt. Skönt att få umgås med sig själv ett tag 🙂

0
  • Dela

För den som fyller 30 år

Snart så fyller jag hela 30 år, närmare bestämt den 9:e april. Förra året så hade jag den värsta födelsedagen någonsin då jag spenderade större delen av dagen på Ersta sjukhus och kunde varken äta eller dricka normalt efter min magsäcksoperation.

Men i år så hoppas jag att det blir lite roligare även om jag inte är så värst förtjust i varken fester eller blommor. För varför är det så att man alltid får blommor på sin födelsedag? Jag gillar bara fejkväxter (då de flesta växter är giftiga för våra katter) och det är alltid roligare att få choklad och vin om man måste ge något icke hållbart i present…

Jag blir glad bara man grattar mig, så förväntar mig inget speciellt till själva födelsedagen. Önska kan man alltid 😉

  • Nikon AF-S 50/1,4 G
    Ett objektiv jag önskat uppgradera mig till länge då jag äger en billigare modell av denna sort.
  • Michael Kors Selma Large Black
    Man kan aldrig ha för många Michael Kors-väskor 😉
  • Tamron AF SP 24-70/2,8 Di VC USD till Nikon
    Ett välbehövligt objektiv för min fullformatskamera.
  • MySnaxBox
    En prenumeration på lakritsboxen vore toppen!
  • Norse Mythology av Neil Gaiman
    En bok jag har velat köpa då jag älskar just nordisk mytologi.
  • Kettlebells
    Jag vill träna även när jag inte orkar ta mig till gymmet, så ett par kettlebells (svarta hårda, inga färgglada i gummi) vore toppen!
  • Ett gott rött vin
    Exempelvis det jag länkat till eller något annat prisvinnande rödvin som passar bra till fredagsmyset.
  • BJÖRKSTAD Storstad svart ram
    En precis lagom stor tavla att ha bakom soffan i lägenheten. Vi gillar svartvitt 🙂
  • STOCKSUND Fåtölj, Ljungen grå, svarta ben (ej med på bild)
    En mysig läsfåtölj vore trevligt att ha i sovrummet
  • Presentkort hos Espresso House
    Jag köper mina kaffebönor (119 kr), min vaniljsyrup (55 kr) och på tok för mycket laktosfri latte hos Espresso House varje månad så alla bidrag till detta mottages tacksamt 😉
0
  • Dela

Thailand 2017: Resedagbok – Dag 14

Tisdag 21:a februari 2017

Det blev lite besvärligt på morgonen. För vi skulle checka ut vid tolv, men planet mot Bangkok gick inte förrän åtta på kvällen. Jag tyckte att vi alla skulle hänga på min storebrors hotell hela dagen och ha väskorna där, medan farsan tyckte att vi skulle lämna väskorna i Swisshotels lobby och vara på stranden hela dagen.

Att få vara på deras hotell skulle kosta 1600 baht per person enligt farsan, vilket lät väldigt dyrt för att bara vara på hotellet och få ha våra väskor på brorsans rum. Fast fortfarande värt det om vi slapp vandra fram och tillbaka mellan stranden och hotellet för att byta om. Sen ville jag inte släpa runt på mitt handbagage hela dagen. Nu visade det sig givetvis att farsan inte lyssnat som vanligt. Det var 1600 baht för oss två, alltså hälften så dyrt per person. Det var ett mer rimligt pris för att ha tillgång till pool och bekvämligheter på hotellet under dagen.

Vi checkade ut från Swisshotel, tog en taxi till Novotel vid Kamala beach och letade upp brorsan och familjen som satt och åt frukost. Efter att vi – efter mycket om och men – hade slängt upp alla väskor på rummet, så bytte jag om till badkläder och gled ner i poolen ett tag. Det var väldigt fint på deras hotell, nära till stranden.

Målet idag var att i sista minuten få en ordentlig massage så att jag skulle orka med flygresan hem. Kanske kunde jag lära mig några tricks att använda på min stela pojkvän…

När farsan och min storebror gick på sin ölrunda vid stranden så hakade jag på och gick till Oasis Thai Massage som ligger bredvid Bob’s bar. Där fick jag en och en halv timme helkroppsmassage med olja. Så välbehövligt! Varför gick jag inte fler gånger? Det kostade bara 300 baht och hon som masserade var så duktig, vilka nypor!

Efter massagen så mötte jag upp med de andra för lunch på stranden. Det blev en tråkig kycklingmacka men jag hade hellre tagit en bananpannkaka då det bara blivit en under den här resan. Nu fanns det ingen i närheten som gjorde just denna godsak, så jag får se om jag kan göra min egen hemma sen istället. Det är svårt att få den sådär tunn och krispig i en stekpanna…

Det blev mest poolhäng efter lunchen. Vi skulle åka till flygplatsen klockan fem och fick skynda oss att packa ihop alla våra saker när taxin var på väg. En söt, helsvart katt satt vid lobbyn och gjorde sig till när vi skulle åka, den var riktigt sällskaplig men vi hade inte tid att heja på den. Vi sa hejdå till brorsan och familjen och åkte mot flygplatsen vilket tog lite över en timme då vi åkte fel först. Vi skulle inte till domestic som vi trodde utan till international även fast vi först skulle till Bangkok så skulle ju väskorna flyga hela vägen till Arlanda.

Det var en jäkla massa köande på flygplatsen. Kö till att komma in till och med då de hade väskkontroll och kroppskontroll redan utanför flygplatsen, sen en timmes köande för att få checka in, få biljetterna och lämna väskorna. Vi såg ett par som ställde sig i fel kö – en kortare – och sen vägrade flytta på sig och spelade korkade när de fick reda på att de skulle gå och ställa sig längst bak i den långa kön. Det går tydligen bra att göra så (tips till er som flyger med mes-Thai airways) för de gick före oss och alla andra när de kom fram till fel ställe så gled de bara över till rätt ställe.

Vi hann till vårt flyg tack och lov. Flög i lite över en timme och fick en ganska tråkig varm macka med massaman curry-smak att äta på vägen.

Väl framme i Bangkok så väntade den vanliga säkerheten, där vi fick skanna av oss och väskorna igen, gå en lång bit och sedan -äntligen – var det dags för taxfree shopping! Nu fotade jag ingenting där, för vi hade ganska lite tid över efter allt köande. Men vi handlade souvenirer, godsaker och hann även med att äta lite på Burger King och jag tog en islatte på Starbucks som min mage inte uppskattade, den lät och hade sig efteråt.

Sen var det dags för den långa vägen hem. Som gick bättre än den förra faktiskt! Kanske tack vare massagen för jag hade inte alls lika ont i ryggen under resan. Magi!

Jag tog ett par glas whiskey och somnade av dessa istället för sömntabletter eller liknande. Sov oroligt och vaknade till flera gånger, men bättre än ingen sömn alls nu när vi ska ställa om oss till svensk tid igen. Vi kom hem till sju på morgonen så det var uppe med tuppen som gällde! Bokrean började samma dag, men den orkade jag inte med när jag väl kom hem för jag skulle iväg till min älskling i Uppsala direkt. Saknade honom och katterna så hemskt mycket under resan!

Det var en riktigt kul resa och en välbehövlig semester för mig som inte varit utomlands på flera år. Nästa resa blir väl om 5 år igen 🙂

0
  • Dela

Thailand 2017: Resedagbok – Dag 13

Måndag 20:e februari 2017

Det blev inte mycket sömn på natten tack vare min brännande hud som gjorde att jag vaknade till flera gånger på natten och var tvungen att smörja in axlarna med aloe vera. Jag fick gå upp tidigt också. Vi skulle åka bil till hamnen och eftersom det tar lite över en timme så var vi tvungna att åka i ottan.

Det var ingen kul resa för bilen hade bara fem säten och en liten minisittplats längst bak. Med föraren inkluderad så var vi totalt åtta personer i bilen och jag, farsan samt min brors fru fick sitta längst bak. Det var trångt, men fysiskt sett så gick det att åka så. Tyvärr så mådde jag inte alls bra av det och det var nära att jag fick en panikattack.

Väl framme vid hamnen så tog alla åksjuketabletter i förebyggande syfte. Det är inte roligt att bli sjösjuk när man ska vara ute en hel dag på havet…

Man blir ganska dåsig av just dessa tabletter så under resans gång så slumrade jag till några gånger inne i båten. Det var en mysig resa och jag gillar verkligen att vara ute på vattnet. Det tog flera timmar innan vi fick napp, men min storebror fick sig en barracuda på kroken. Det är lite som en gädda ungefär med riktigt vassa tänder…

Efter vår enda fångst och ett par timmar senare så skulle vi stanna till för att grilla fisken och äta lunch. Medan besättningen lagade till maten så passade vi på att snorkla lite. Det var kul till en början att simma runt i viken vi stannat i, men det var väldigt strömt. Jag simmade runt i närheten av min lillebror och hans flickvän, men kom efter en stund bort från dom.

Jag orkade inte simma längre så jag började röra mig mot båten, men det tog på krafterna då strömmarna som sagt var riktigt starka. Jag kände plötsligt hur jag sparkade till något bakom mig och vände mig för att se så att jag inte hade råkat sparka till brorsan, men det var tomt ovanför ytan. Tittade under vattnet men det enda jag såg var en rätt stor och gulaktig fisk. Tänkte inte mer på det så jag fortsatte simma mot båten.

Som från ingenstans så hugger något tag i min högra fot. Det gjorde så ont att jag först trodde att jag kommit åt trådarna från en brännmanet. Kort efter det första så hugger det till igen på exakt samma ställe på foten. Det kan inte vara en slump så jag blev så himla rädd. Efter att ha sett barracudans tänder så var jag inte säker på att min fot var hel, det gjorde så ont att jag knappt kunde simma. Jag ropade på hjälp, men ingen reagerade så jag fick simma vidare med breda oregelbundna simtag så att jag inte skulle riskera att bli biten igen. Jag var rädd för att jag inte skulle orka ta mig fram till båten, men jag kom fram till slut. På vägen upp för stegen så skar jag upp mitt finger på något vasst också, men det var inte alls lika illa som foten. Det hade inte gått hål i huden, men man såg ett tydligt, rött bitmärke på höger fot.

De andra hade inte märkt något alls trots att jag hade ropat på hjälp. Tack för det…

Jag har för övrigt hela “attacken” inspelad med min undervattenskamera (den hade råkat gå igång medan jag simmade och hade den hängandes runt halsen) men det är mest skakigt och man ser knappt något. Däremot hör man hur jag skriker till och gnyr av rädsla medan jag försöker andas och hålla mig över ytan. Får se om jag lägger upp den på youtube, skäms lite över min reaktion såhär i efterhand. Jag har helt klart sett för mycket hajfilmer… The shallows är en bra sådan om ni är sugna 🙂

Nu i efterhand så har jag kollat upp vilken fisk det var jag såg under vattnet och det var garanterat en tryckarfisk. Mer bestämt en titan tryckarfisk (Titan triggerfish) för de är de enda i släktet som är aggressiva och går till angrepp om man är för nära deras revir.

Att de inte varnar för dessa fiskar (som ser helt harmlösa ut) innan man simmar runt i vattnet förstår jag inte! Det var en hemsk upplevelse även om det kanske inte låter så farligt.

När jag var uppe ur vattnet så stoppade jag fort i mig lite mat, det ska ju tydligen vara bra om man varit med om något traumatiskt. Det blev alltså barracuda och kycklingklubbor med stekt ris och lite melon och ananas efteråt. Så himla gott (grillad färsk tonfisk är så mycket bättre dock!) att få i sig mat efter alla timmarna på havet.

Det tog några timmar att ta sig tillbaka till hamnen och vi fiskade mer på vägen. Bland annat med metrev, men fiskarna åt bara upp betet hela tiden utan att fastna på krokarna. Till slut så fick min lillebror en tonfisk som han håvade in med spöet, men den fick de äta rå då de inte kunde grilla när båten är i rörelse. Sashimi! Inte för mig denna gång dock. Vågar inte äta rå mat utomlands efter min operation.

Väl framme i hamnen så vägrade jag att sätta mig bak igen, jag gick hellre hem! Som tur är så kunde vi sitta fyra i baksätet tack vare min brorsas flickvän som hade min brorsdotter i knät. Tack för det! Mådde inte alls lika illa på hemvägen även om jag var dödstrött. Stupade direkt i säng när vi kom hem.

0
  • Dela