It follows

itfollows

Om man tvunget ska jämföra filmer inom samma genre så har inte It follows mycket att komma med jämfört med The Babadook eller Banshee Chapter som jag såg nyligen. Själva handlingen är lite för lik The Ring, fast med en STD (könssjukdom) istället för ett VHS-band. Det jag stör mig mest på är att – till skillnad mot The Ring – så finns det ingen bakomliggande story till förföljaren. Inte en enda gång så söker ungdomarna efter information om förföljaren online, vilket känns ganska onaturligt för ungdomar i den här åldern.

Musiken i filmen är på tok för maffig för att gå hem hos mig och det känns som om regissören vill skapa en obehagskänsla som han inte riktigt lyckas med. Filmen blir lite som ett coming of age-drama med skräckelement. Det finns inte så värst mycket att klaga på när det kommer till skådespelarna, varav några jag redan kände till sedan tidigare. De gör ett bra jobb trots ett fattigt manus.

Tyvärr så kan man lätt förutse varenda tillfälle då varelsen ska dyka upp, så för en van skräckfilmsfantast så är det här ganska billigt gjort. Filmen förlitar sig mycket på att man som tittare blir rädd för minsta lilla och musiken känns malplacerad vid dessa tillfällen. Det är skräckfilmer som inte avslöjar vad som ska vara skrämmande med hög musik som är de riktiga godbitarna.

För mig personligen så är det här mest en småmysig skräckis (likt ett Tales from the Crypt-avsnitt) som funkar om man är extremt lättskrämd. Jag hoppade inte till en enda gång och den där obehagskänslan som folk verkar få av filmen, den infinner sig inte alls. Jag hejar nästan på förföljaren eftersom jag gärna hade sett fler hemska dödsfall.

Det finns så mycket bättre skräckfilmer man kan se som har betydligt mer handling och som berör mer än It follows.

it-follows-poster-art

Snyggaste postern!

[P_REVIEW post_id=17661 visual=’full’]

Starka kvinnor i film

page2

Här är fyra av de många skådespelerskor som jag ser upp till och som gör filmer lite extra sevärda.

Jemma Aderton, Jennifer Lawrence, Scarlett Johansson & Amber Heard.

Jemma är en favorit sedan Lost in Austen och Tess of the d’Urbervilles (båda från 2008), men är säkert mer känd från Quantum of Solace (2008) och Hansel & Gretel: Witch Hunters (2013).

Jennifer känner väl alla igen vid det här laget, från The Hunger games, Mystique i X-Men:First Class och dess uppföljare (båda från 2011) eller Silver Linings Playbook.

Scarlett är förstås också ett välkänt ansikte. I filmer som mina favoriter Ghost World (2001) och Girl with a Pearl Earring (2003), samt Lost in Translation (2003), The Island (2005) och som Black Widow i The Avengers (2012).

Amber har inte hunnit göra så värst många bra roller än, men har hunnit med All the Boys Love Mandy Lane (2008), The Ward (2010) och ett flertal större filmer. Just nu är hon väl mest känd för att ha norpat Johnny Depp, inte illa…

Kanske tar och gör ett till tema-inlägg fast då med “snygga män i film”, jag anser ju trots allt att män bara är sexobjekt 😉

Snart är det dags… att sova!

2015-oscars-best-picture

Bävar för att Boyhood ska vinna. Den är INTE värd en Oscar! The Grand Budapest Hotel och Birdman är så mycket bättre. De andra har jag inte sett än.

Uppdaterat: Tack och lov så fick Boyhood bara en Oscarsstatyett. Birdman och Budapest gick hem som kvällens segrare i flest antal vinster. Filmer där man faktiskt bryr sig om karaktärerna till skillnad mot Boyhood, där jag inte kunde identifiera mig med en enda av karaktärerna (de saknade engagemang, egna åsikter och var allmänt tråkiga människor – utom Arquettes lärarmamma.)

Jönssonligan – Den perfekta stöten

original

Charles-Ingvar Jönsson har en plan. Men hjälp av den charmerande bedragaren Vanheden, rutinerade sprängexperten Harry och fingerfärdiga låsspecialisten Rocky samlar han den ultimata ligan för att göra den perfekta stöten.

Charles Ingvar Jönsson (Simon J. Berger); Ensamvarg, biltjuv, geni, mannen med planen. Efter att hans farbror, och enda vän, mördas bestämmer han sig för att göra århundradets stöt mot den som ligger bakom mordet, den iskalla affärskvinnan Wallentin som äger den korrupta banken Wallentin Exchange.

Ragnar Vanheden (Alexander Karim); Hustler, livsnjutare, lurendrejare. Kan snacka omkull vem som helst, när som helst, hur som helst. Älskar att bränna pengar och tvekade inte en sekund på att vara med på sitt livs stöt.

Harry Berglund (Torkel Petersson); Sprängexpert, hemlös, familjefar. Var tidigare arbetsledare i Kirunagruvan, är idag på glid. Hans fru Doris har lämnat honom med deras enda dotter, stöten är hans sista chans att komma på fötter igen.

Denise “Rocky” Östlund (Susanne Thorson); Låsspecialist, utbrytare, Charles ex. Är på rymmen från fängelset och tål inte Charles, men måste göra stöten för att kunna starta ett nytt liv.

Jönssonligan (baserad på danska Olsen-Banden), är en kriminell liga som gjorde entré för första gången 1981 i filmen Varning för Jönssonligan.

Men nu har alltså Jönssonligan uppdaterats för 2010-talet. Charles-Ingvar Jönsson, är Stockholms främsta biltjuv tillsammans med sin farbror Ralf som bär den ikoniska baskern. Efter att Ralf ser en möjlighet och övertalar Charles att improvisera vid en bilstöld snubblar de in i något mycket större än de brukar röra sig i. Bilen de stulit tillhör nämligen affärskvinnan Anna-Lena Wallentin (Andrea Edwards). I bilen finns en dator innehållande dokument som kan omkullkasta hela hennes karriär om de kommer ut offentligt. Wallentin, som har den högt uppsatte polisen Krantz (Jens Hultén) på sin payroll, skyr därför inga medel för att återfå datorn. Det hela utmynnar i att Ralf mördas och Charles-Ingvar,  som fortfarande har datorn i sin ägo, efterlyses för mordet på sin farbror.

Same same, but different kan man kanske säga här, för de har tack och lov behållit en hel del av det som gjorde ligan så ikonisk. Här har man skapat en mer seriöst och mörkare film som känns mer som de klassiska gamla heist-filmerna från 80- och 90-talet. Med riktiga stötar än de minutiöst planerade kupperna som det ofta blev knas med i de äldre filmerna. Kan börja med att kritisera det störta felet i filmen; dess längd! Den var på tok för kort! Jag hade gärna sett mer och det tror jag inte att jag är ensam om att vilja göra.

Det finns mycket lite att klaga på när det kommer till skådespelarna. Deras hudfärg eller kön känns irrelevant, för själva essensen av Jönssonligan är helt klart intakt. De gör ett lysande jobb och gör sin egen tolkning av karaktärerna. Charles är ett klassiskt kontrollfreak och om han inte hade varit så karismatisk och hade lätt för att föra sig i sociala sammanhang så hade jag helt klart gett honom en Aspergerdiagnos. Det är mycket logiskt tänkande och planering som råder, det ihop med avsaknaden av vänner och hans svårighet att lita på sin känsla istället för statistiken gör det mer uppenbart. Vanheden är fortfarande lika inställsam och slingrar sig ur situationer på ett proffsigt och högklassigt sätt. Varken han eller Harry kallar tyvärr aldrig Charles för Sickan, vilket jag saknade, men Harry får tack och lov säga sin klassiska replik ” Vilken jävla smäll!” en gång, men jag antar att det är den nya “Spräng mig i arslet” som kommer att gälla framöver.

Rocky är tack och lov inte i närheten av den gamla Rocky, som här är betydligt mer intressant och jag har svårt att hitta något fel på henne alls. Det är skönt när kvinnliga karaktärer faktiskt tillför något annat än tuttar och “kvinnlig fägring”. Här är det snarare hon som är Alfan i gruppen, hon har tagit över som den som knäcker låsen på kassaskåpen så bortsett från hennes (enligt mig) hemska frisyr och piercings så är hon perfekt!

Dessvärre så faller filmen lite på sina bleka “bad guys”. Trots att de målar upp Wallentin som en iskall person som går över lik för att få det hon vill så känns det mer som snack än verkstad. Hon är inte en trovärdig skurk helt enkelt och är till och med sämre än Wall-enberg som inte heller ingav den där känslan av ondskefull skurk. Jag älskade verkligen Jens Hultén i Johan Falk, men här känns det som om han inte får leva ut riktigt. Rollen är ganska tråkig och precis som Biffen i de tidigare filmerna så gör han ingen minnesvärd prestation.

Som många kanske redan har påpekat så påminner filmen mycket om Oceans Eleven och andra heistfilmer, men jag tycker det är just det som gör den här så bra. Det är svenskt, men ändå tillräckligt internationellt för att fungera utomlands. Släng på en engelsk text så kommer nog fler få upp ögonen för vår svenska liga!

Jag ser fram emot fler kupper (eller stötar som det nu heter) med den nya Jönssonligan framöver.

Tack till Jocke, för text om filmen & inspiration till recensionen.
[P_REVIEW post_id=17010 visual=’full’]

Fredagsmys

terrassen-afterwork-vin

Både jag och älsklingen uppskattar att få lite egentid då och då, så på fredagen så stack jag ut på stan med Walle och tog en After Work på Terrassen i Uppsala. Älsklingen tog en burgare och kollade på skräckfilm hemma 🙂

Just nu har de även 50% på alla varmrätter på Terrassen, så då får man verkligen passa på! Jag fick ett glas rött till AW-pris också vilket uppskattades även om det bara var husets röda vin.

terrassen-hjortytterfile

Jag älskar kött!! Den här hjorten hoppas jag hade ett bra liv för god var den ihop med purén, champinjonerna och sidfläsket i Bourguignonsåsen. Tänk om man kunde äta så här gott varje dag och för halva priset!

bio-jonssonligan

Efter middagen så gick vi och såg den nya Jönssonligan-filmen. Helgerån kan man tycka om man är ett troget Jönsson-fan som jag (ingen Jönssonligan utan Gösta Ekman!!!) men jag tyckte det var en väldigt bra och genomtänkt film även fast den var lite kort och hade sina brister. Lägger upp en recension här på bloggen strax.

bio-filmstaden-uppsala

bio-ben

Det var något smuts på glaset antar jag för jag störde mig som fan på att det såg ut som en transparent ring på duken i sal 5 på Filmstaden Uppsala. Sen undrar jag varför det inte går att välja att få se filmen utan text, är det så många som är hörselskadade i Uppsala? Trevlig kväll ändå, men nu måste jag spara så att jag har råd att ta med min älskling ut också 🙂

Det var en trevlig kväll på stan

image

Var inne en kort stund på Pocketshop på centralen, men vilka hutlösa priser! Hur prissätter de böckerna? En tunn bok kostade mer än en riktig tegelsten bland annat. Är sugen på Jojo Moyes efter att älsklingens mamma tipsat.

TIPS! På barista har de just nu (till 31/1) halva priset på en fika om man köper 2 varma drycker och 2 bakverk eller mackor om man visar upp erbjudandet på Facebook I kassan.

Jag köpte en liten latte där innan vi drog till bion. Där bjöds det på mojito-drinkar och popcorn. Vi gick in fort och satte oss, vilket var tur för alla som kom fick inte plats i salongen. Tråkigt för dom som kom sist, hoppas att de fick se filmen ändå.

Två av filmens skådespelare och några bakom filmen fanns på plats och vi gav dom en ordentlig applåd. Jag kommer skriva en kortare recension om filmen i ett senare inlägg 😉 Tack till Rabble som bjöd in mig till filmen!

Det var allt för kvällen, får se vad jag hittar på imorgon :p