Vecka 33: Fullspäckat schema

God eftermiddag! Nästa vecka så har jag ett schema värt att visa upp då jag inte bara kommer att gå runt och dra benen efter mig här hemma. Får se om jag hinner med någon träning, men jag kommer inte att vara stilla en sekund så det är inte hela världen om det inte blir något mer än en joggingtur eller två under vecka 33.

  • På måndagen så ska jag bara se över min planering och maila mitt CV till några arbetsplatser (har fått ett bra tips av en släkting som jag hoppas på) och här borde jag även hinna med att träna lite lätt.
  • På tisdag så ska jag göra något som de allra flesta verkar undvika att göra. Jag ska åka tåg ner till Göteborg och gå på Liseberg, helt SJÄLV! Det ska bli så skönt att slippa tänka på andra för omväxlings skull. Jag behöver inte vänta på någon, anpassa mig efter deras mattider eller bry mig om någon annan än mig själv. Egentid när den är som bäst. När åkte ni på en resa själv sist? Eller gick på ett nöjesfält utan att ha med er barnen? Jag älskar att åka tåg på egen hand. Bara sitta och lyssna på musik, lösa korsord eller läsa en bok. Ett perfekt tillfälle att se ikapp de senaste tv-serierna också om man har haft mycket jobb eller saker att göra hemma. Åka tåg (riktigt tåg, inte pendeln till och från jobbet) är en lyx för mig och jag bokade första klass där mat ingår så att jag slipper tänka på det. Jag kommer att åka hem redan samma dag eftersom jag inte har råd att bo kvar över natten, men jag tycker bäst om dagsutflykter ändå så jag ser verkligen fram emot resan (som jag även fick sommar-rabatt på.) ?
  • På onsdag så ska jag gå på “Årets viktigaste frukost” med Risifrutti som uppmärksammar hur viktigt det är att man kollar en extra gång efter knölar och förändringar kring och i brösten. Det är så viktigt att man upptäcker cancern i ett tidigt stadie för att man ska kunna behandla den. Jag har flera släktingar och vänner till familjen som har drabbats av cancer i olika former och även om det har gått bra för de flesta, tack och lov, så har inte alla haft lika stor tur. Jag kommer att skriva mer om ämnet senare, eftersom det är så viktigt att man har koll på sin kropp – man får tyvärr bara en. Men det är aldrig roligt att prata om sjukdomar och död.
  • Torsdagen kommer jag att spendera på IKEA där de släpper den nya IKEA-katalogen inför 2018 ?. Det är kanske ingen stor grej för de flesta, men jag har alltid sett fram emot att få bläddra i katalogen ända sen jag var liten. Kommer ihåg hur besviken jag blivit de gånger vi inte fick den hemskickad. Har även samlat på katalogerna även om jag numera inte är lika besatt av att ha hyllan full av gamla kataloger. De finns ju att tillgå på nätet numera ?
  • På fredagen så bokade jag in lite frukostshopping på Gina Tricot bara för att jag inte klarar av att åka till Gränby Centrum för frukostshoppingen på H&M. Är så tråkigt när de väljer att ha frukostarna utanför City, speciellt när det är så tidigt på morgonen och bussarna i Uppsala numera går rätt åt helvete. Att cykla från Eriksberg (där jag befinner mig på fredag) till Gränby innan sju på morgonen är inget jag klarar av. Att ens komma upp på morgonen är en kamp. Men en cykeltur till City borde jag klara av även om jag är fruktansvärt otrevlig så tidigt på morgonen innan jag fått i mig kaffe eller något som höjer mitt blodsocker.
  • Lördagen är inte helt skriven i sten. Antingen så åker jag tidigt till stan och hämtar upp mitt paket med tröja och prylar inför The Music Run ? och sedan åker jag med föräldrarna till Rimbo och deras landställe. Eller så åker jag lite senare och hoppar över att åka på Rimbodagen. Vi får se helt enkelt.
  • Sist ut på söndag så har jag bokat in Skärgårdskryssningen ⛴ som jag lovat Walle att vi skulle åka på. Vi har det lite som en tradition att åka iväg på en kryssning någon gång om året, ibland till Finland eller lite kortare som den här. Han kan ju inte åka iväg så länge nu när han har en kattunge att ta hand om – även fast Osse tar bra hand om Bumbi när Walle inte är i närheten. Så det blir en god middag på båten, lite tax free-shopping och häng i baren. ? Funderar även på att boka in en behandling på deras SPA, men det är inte billigt… Kommer hem på måndag eftermiddag och då börjar nästa veckas fullspäckade schema att rulla på.

FORMEX, Möte med Arbetsförmedlingen och en bokrelease är bara några av mina planer för vecka 34. Vill ni kanske se det schemat också?

Lotta-dagen

Snart dags att träna igen. Får piska på mig själv tills dess att jag drar på mig träningskläderna och ger mig ut, för jag har verkligen ingen lust alls. Vill mycket hellre ligga hemma på sängen med laptopen och glo på tv-serier.

Har skickat iväg mitt – nu uppdaterade – CV och Personliga brev till Arbetsförmedlingen igen, så dagens viktigaste uppgift är avklarad. Måste ta och planera den kommande veckan lite bättre nu. Vad ska man äta? Vad måste handlas? Vilka tider fungerar bäst för att få tid till träning och nöje? Jag älskar struktur och att följa en tidsplan, men är helt värdelös på att faktiskt sätta mig ner och börja planera. Tar det sen istället 😛

Den 12:e maj är det alltid Lottas dag, men jag vet inte om vi ska fira dagen på något sätt. Det är roligt med namnsdagar, men de har ingen riktig funktion. Det finns inte tillräckligt många dagar för att alla ska få en namnsdag heller, speciellt inte om man har ett häftigt, modernt namn. Så vi får se om jag känner för att fira den här fredagen. Käka lite tårta kanske? 😉

Firar ni er – om ni har en – namnsdag?

Back and forth

Den här veckan har varit jobbigare än vanligt på många sätt och vis. Förutom det faktum att jag numera arbetstränar tre dagar istället för två, så har jag både haft ett möte på psykiatrin (därav den vackra bilden på solskyddet vid ingången) samt kommer att ha ett möte på Arbetsförmedlingen nu på fredag. Där rök två av mina vilodagar! För det är ju så att har jag väl satt min fot utanför dörren för att göra något energikrävande som tar mig utanför min comfort zone så kan jag inte slappna av ordentligt resterande timmar den dagen.

Men jobbet gick smidigt ändå, lugnt och trevliga arbetskamrater som förgyller dagarna. Kul att en tjej – som varit borta ett tag – nu är tillbaka igen 🙂 Fick en ny mugg i månadens Gamerblock, tidigare Arcadeblock, som nu pryder mitt skrivbord på jobbet. Passar mig perfekt 😉

Nu blir det till att sova så att jag orkar ta mig från Uppsala till Sollentuna igen. Mycket fram och tillbaka den här veckan, men jag vill hinna vara med min älskling så mycket jag kan nu när min lediga tid blivit nedkortad…

Allt jag orkade

Det är alltid roligt när man vaknar pigg och riktigt utvilad! Nu händer det inte mig särskilt ofta, men idag kände jag mig pepp på livet och ville ut och göra saker!

Igår på min cykeltur hem från stationen så märkte jag att min lampa slutat fungera, förmodligen sedan jag bytte till dubbdäck. Efter en snabbkoll på nätet efter “hub dynamo installation” så hade jag koll på hur lampan fungerade, tog med mig lite verktyg och drog sedan in cykeln i cykelförrådet (det snöade ju ute!) där började jag att pilla med kabeln mellan lampan och hjulet. Det gick galant och snart så fungerade den som vanligt igen när jag snurrade på framdäcket. Kontakten hade blivit något rostig och kopparledningen likaså, så det var bara att klippa av och fram lite nytt, tvinna och stoppa tillbaka igen. På bilden så har jag inte fixat klart allt, men man ser nog hur jag gjort ändå.

Efter min reparation av cykellampan så tänkte jag cykla iväg till julmarknaden i Håga, men började frysa och fick ont i ryggen så jag gick och la mig istället. Sov flera timmar extra och kom upp först nu, så det var allt jag orkade med den här lördagen…

Känns som om jag redan har gått in i väggen av arbetet trots att jag inte ens kommit upp i 50% och arbetet är stressfritt. Jag orkar inte träna, får migrän varje vecka (innan jag började arbeta så hade jag bara hormonell migrän en gång i månaden) och orkar inte ens göra roliga saker längre, hur ska det här gå… Kul när man trodde att det bara skulle bli jobbigt psykiskt, men när det istället är kroppen som inte klarar av påfrestningen vad gör man då? Jag vill klara av att försörja mig själv och slippa att ha och göra med oförstående personer på FK och AF (eller ännu värre SOC!) men jag måste erkänna att jag helt enkelt inte klarar av vissa saker. Jag letar febrilt efter arbeten där man kan jobba hemifrån, men enligt AF så finns det inga sådana jobb att tillgå på 50%.

Om du har något tips på jobb där man kan jobba hemifrån och max 50% så skriv gärna en kommentar. Jag tänkte först på att starta eget, men det är för mycket ansvar för en person som inte klarar av stress och har en aspergerdiagnos som gör att jag har vissa problem med det sociala.

En nygammal frisyr

Lugg hösten 2016
Det gick bra på mötet med Arbetsförmedlingen idag, fick förlängd arbetsträning och utökad arbetstid. Hoppas att det går bra och att jag orkar med allt.

Just nu är jag dödstrött, men det är för att jag gick upp vid 6 imorse för att åka in till stan för att gå på en presentation av hösten och vårens boknyheter från B. Wahlströms. Sedan fick jag skynda mig till jobbet via t-bana, pendel och till sist buss. Hann knappt med att äta av frukosten, men så äter jag inte så mycket tack och lov. Efter mötet så åkte jag med morsan till Alexandras och klippte oss. Nu har jag lugg igen! Tyvärr är mitt hår ganska tunt nu, men det blir lätt så efter en magsäcksoperation då man får i sig mindre näring och håret tar stryk, trots alla tabletter jag knaprar inklusive hårkontroll.

På tal om att ta stryk…

Det har varit ett helvete sen min träning i lördags då jag promenerade en halvmil och sedan körde ett lättare pass på gymmet. Mina ben tyckte uppenbarligen inte att det var tillräckligt lätt, för redan dagen efter så kunde jag knappt sätta mig utan att det värker i lår och rumpa. Jag ser säkert jättekonstig ut när jag stelbent ojar mig nedför trappor och backar. Som tur är så är det lätt att ta sig upp åtminstone. Får ta det lugnt med squats framöver, men hålla igång så att jag slipper få så här ont igen.

Nu ska jag nog ta och lägga mig och läsa en bok innan jag somnar. Behöver sömnen nu när jag ska jobba två timmar extra imorgon 🙂

Vad hade ni valt om ni inte hade någon ork kvar?

This post contains adlinks

160904-06

Jag har mest legat och läst, recensionsexemplaren av Middagsmörker och Krigstid, det är något som får mig att slappna av och jag längtar verkligen efter bokmässan – har inte varit där på flera år nu.

Hej på er, hur mår ni denna sköna lördag? Själv har jag inte helt återhämtat mig från den hemska början på veckan med Lillen och all migrän jag haft. Förutom det så har jag tampats med både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De verkade som om de förstod min situation från början, att jag har många asperger-relaterade problem, men även att jag får mer migrän om jag är obekväm. Något som jag blir av att vara kring mycket folk. Som låter en massa. På exempelvis en buss. Jag kommer antagligen aldrig att klara av att jobba mer än 25%. Vilket jag själv tycker är fantastiskt bra, men det är jag tydligen ensam om.

Jag är superglad över att jag faktiskt har orkat att jobba 10 timmar i veckan den senaste månaden. Det är första gången jag har jobbat på riktigt och då är jag ändå snart 30. Att man då börjar pusha mig till att gå upp i arbetstid så att jag får mer migrän, inte orkar träna och mår skit alla andra dagar i veckan, det verkar de skita i. Tro mig, jag berättade i minsta detalj hur jag har mått sen jag började arbetsträna. Vad jag fick för respons? De skrev inte ens ner det jag berättade! Jag fick exempelvis höra att om jag inte orkar med jobbet, så borde jag kanske skära ner på andra saker. Andra saker, alltså sånt som jag gör för att i huvud taget orka med min vardag!

Där dog min förhoppning om att jag pratade med människor som förstår sig på mig och min diagnos. För så är det tyvärr. Jag mår inte så bra alla dagar. Det går upp och ner beroende på vad jag utsätter mig själv för. Ju mer jag isolerar mig själv desto mer vill jag umgås med andra människor och tvärtom.

Jag kör fortfarande med liknelsen att jag är som en iPhone medan andra är som de flesta Android-telefoner. Mitt batteri laddas ur betydligt fortare än andras och sen fungerar jag inte förrän jag har laddat om, vilket kan ta väldigt lång tid. Jag klarar knappt av att umgås med min pojkvän när jag har jobbat vissa dagar. Jag blir aggressiv och hatar allt och alla när jag är psykiskt utmattad. Eller så blir det ännu värre och jag får migrän. Då jag ligger helt utslagen ett halvt dygn innan jag orkar upp, gör lite småsaker, lägger mig för att sova på natten och vaknar med samma migrän igen.

Jag har läst att botox tydligen kan hjälpa vissa vid migrän, men ska jag behöva spruta in nervgift i nacken för att klara av att jobba? Om jag hade kunnat ta en spruta för att fungera som alla andra så hade jag gjort det direkt! Men nu är det som det är och det kan hända att jag kommer få klara mig utan någon som helst inkomst i mars nästa år då jag inte längre kan få Aktivitetsersättning. Min livlina under de senaste åren.

Mitt liv känns som ett helvete där jag hamnar mellan stolarna hos myndigheterna hela tiden, ända sen grundskolan så har det varit problem. Men det finns givetvis dom som har det betydligt värre. Jag är ju “bara” sjuk psykiskt och har – förutom mina ryggproblem – ingen fysisk sjukdom som gör att jag inte kan jobba. Man läser ju hela tiden om personer som tvingas jobba fast att de enligt läkarna inte ska göra just det. Hur kan man behandla människor på det sättet?! Ingen väljer ju att vara sjuk. Att leva på en inkomst som är så usel att man tvingas låna pengar för att klara vardagen, är det ett värdigt liv? Hur roligt är det när alla hårt arbetande får oss sjuka att känna oss som en belastning på samhället för att vi inte klarar av att göra detsamma?

För om någon frågade mig när jag har migrän eller mår skit psykiskt: “Jobba eller dö? Du får välja.” Då hade jag dött, för det är inget val för såna som mig.