Superwoman: Listar allt jag orkat med

Edsviken

Kära dagbok… Nej, inte riktigt så pretentiöst är det här på bloggen. Jag gör en massa värt att blogga om, men så fort jag får tid över så väljer jag att sova istället. För jag är så trött av alla intryck och får slut på skedar ganska omgående. Föregående vecka var extra jobbig då jag fick minimalt med egentid, något jag ser till att få mycket av när jag är i Uppsala med min pojkvän (som är just det på grund av att han – likt katter – inte kostar mig lika mycket energi som andra människor.)

Jag kan göra en liten lista för att visa vad jag hunnit med de senaste sju dagarna:

  • Gått på en gratis nagelkurs hos Scratch nails
  • Varit på tre bokfrukostar
  • Gått på AW med jobbet
  • Handlat present åt lillebror som fyllt 30
  • Varit på lillebrors middagsbjudning
  • Grillat
  • Grävt ner en pallkrage
  • Sett tre filmer
  • Sprungit Vårruset 2019
  • Jobbat fem av sju dagar

Sen släpade jag mig till Uppsala efter jobbet idag och har knappt lämnat sängen sedan jag kom fram. Slängde på en ansiktsmask och glor på en film, Five feet apart (2019) för att avrunda kvällen. Imorgon blir det mer vila, men även en sväng till affären för det var lite väl tomt i kylskåpet för min smak. Jag har massor med bilder från veckan som gått, så om jag orkar så ska jag fotobomba bloggen med lite roligt bildmaterial. Bilderna på vattnet tog jag utmed Edsviken för någon månad sedan.

Edsviken

0
  • Dela

Ska jag åka till StorCon?

160616-04

Haha, försökte stajla bilden på ett annorlunda sätt och slängde in en frukt. Det ser bara konstigt ut. Men handduken för håret är verkligen toppen, använder den varje gång jag tvättat håret. Fick båda när jag var och handlade Dove-produkter för ett tag sen.

Planen för idag var att åka ut till Storvreta för Storcon, men när jag vaknade på morgonen så kände jag mig inte alls sugen på att åka längre. Det hade nog varit annorlunda om jag hade åkt dit med någon vän eller älsklingen, men att åka själv på ett konvent när man är närmare 30 och inte är särskilt social av sig känns bara tragiskt.

Men jag kanske ändrar mig senare, vi får se. Det var riktigt kul på Storcon förra året även om det var stekhett och jag mådde rätt dåligt efter mina arbetspass. Helst vill jag ut och cykla istället, det är så roligt att flyga fram på nya vägar och få lite egentid där man slipper tänka på vart man ska åka utan bara behöver tänka på att inte bli överkörd eller köra på någon. Det ska bli kul att se hur jag blir som bilförare sen 😉 För nu har jag äntligen fått körkortstillståndet (mitt tredje!) efter att vi fixat fram massor med intyg till diskrimineringsstyrelsen om att jag bara är socialt handikappad och inte tar några mediciner för min asperger som kan påverka mitt omdöme eller uppmärksamheten i trafiken. Så nu kan jag ge mig ut och köra igen.

Jag har tidigare gått på körskola och varit med på den där otroligt tråkiga grupplektionen på tre timmar där man får kolla på en film där en liten kille blir överkörd och där man var tvungen att diskutera om risker i trafiken med mera. Men det var några år sedan så jag måste säkert göra om den trots att jag kommer ihåg det mesta. Så kan det gå när man inte är motiverad nog att ta körkortet direkt…

Annars så har jag inte mycket inplanerat i helgen eller nästa vecka, vilket är superskönt. Målet är att komma ut och jogga eller cykla varannan dag nu när jag har pausat en månad på Friskis för att komma ut mer i friska luften istället.

Vad ska ni hitta på i helgen? Har ni tips på något kul som händer i Stockholm eller Uppsala framöver så skriv gärna en kommentar!

0
  • Dela

Valborg

160430-03

Låg och kollade på Fear the Walking Dead när Yoshi kom och ville vara med igen ?

Redan Valborg och jag har inte orkat ta itu med något av det jag planerat. Har samtal att ringa, men då jag har telefonfobi – jag får ångest bara av tanken på att behöva ringa någon – så skjuter jag bara upp det hela tiden. Önskar att man kunde maila eller sms:a alla istället, men så långt har vi inte kommit i utvecklingen tyvärr.

Nästa vecka blir det mycket att göra. Ska fixa intyg från psykologen så att jag kan få ett nytt körkortstillstånd – mitt tredje för övrigt, då jag tidigare inte haft motivationen till att faktiskt sätta mig bakom ratten och slutföra min körskoleutbildning. Transportstyrelsen behandlarför övrigt de som har en diagnos som skit och kräver att man ska ha intyg på att man inte tar några mediciner, borde väl vara tvärtom tycker man. Oskyldig tills motsatsen har bevisats. Sen ska jag hämta upp en liten vinst och min nummerlapp till Kungsholmen Runt på lördagen (hur jag nu ska orka 1 mil, men jag ska försöka ändå.) På söndag får vi kanske hem bilen också, vilket gör att vi kan leva ett mer normalt liv och ha möjlighet att storhandla, åka iväg och göra saker tillsammans, träffa vänner och köra hem tunga saker som kattsand åt våra håriga barn.

Fast nu blir det The Witcher 3 för min del, plus något att äta till lunch!

0
  • Dela

Att straffa den som är sjuk

image

Vad jag längtar efter att få sjunka ner i ett badkar fullt med varmt skönt vatten och bubblor. Det är lyx för mig. Men tills dess att mina sår läkt från operationen så badar jag sittandes i halvfullt kar för att vattnet inte ska nå upp till såren. Som man kan se på bilden så har jag fått riktigt långa naglar nu. Det var en bra present den dör nagelfilen från Scholl 🙂

Något som gör mig smått nedstämd är när jag läser om hur orättvist behandlad man riskerar att bli om man nye är 100% sjuk eller har någon form av handikapp. Jag får själv ersättning från Försäkringskassan på grund av min diagnos och svårigheter i att kommunicera och agera normalt under längre tid. Ungefär 2-3 timmar per dag klarar jag av innan jag “går in i väggen” och stänger av helt. Jag har letat efter ett jobb där mina svårigheter inte är ett problem för arbetsgivaren, men hittills har jag knappt fått komma på arbetsintervju. Jag har ingen utbildning (annat än barista/servering, men det är tydligen ingen speciell merit har jag märkt när jag sökt på ett par caféer.)

Om någon vecka så ska jag på två möten med försäkringskassan och Arbetsförmedlingen där vi ska prata om just min arbetsförmåga. Jag hoppas att de kan hjälpa mig, men det kommer att kräva mycket resurser för att hitta något ställe som vill ha mig. Jag är trots allt 29 år och har aldrig haft ett arbete.

 

0
  • Dela