När hemmet är rent så kan jag slappna av

Cyberpunk 2077 Den här söndagen ska jag ägna åt att försöka spela Cyberpunk 2077 på PS4:an då jag inte har fått tag på en PS5 för att vi var dumma nog att boka på webhallen i april i år, men det har inte gått så bra för mig hittills då spelet kraschade och jag inte tycker om att spela om segment då jag har noll tålamod. Vi har även spelet på datorn och där flyter det på fint än så länge men där spelar älsklingen. Men innan jag börjar spela så ska jag göra klart min önskelista för julen 2020. Jag har redan fått världens bästa julklapp, vår robotdammsugare Norrisefter Chuck Norris då han sparkar dammråttsröv – men jag tänkte ändå lägga upp en önskelista eftersom det är tradition.

Men tillbaka till dammsugaren, han har precis åkt runt i lägenheten och den är ren och fin på 30 minuter. Jag har inte på själva moppdelen då vi har för mycket mattor i lägenheten, men i köket får den moppa lite då och då. Det beror på hur slarviga vi är och hur mycket mat som hamnar på golvet hehe

Återkommer med listan inom kort!

Bättre sent än aldrig

160430-02

Glömde helt att visa vad jag fick av älsklingen i födelsedagspresent! Jag har fortfarande inte spelat Uncharted 1-3 och när fyran nu är ute så måste jag bara spela igenom föregångarna. Jag testade faktiskt att spela det första Uncharted för några år sedan, men jag tyckte inte om gameplayen vid tillfället och dog mer än en gång på bara någon halvtimme. Men skam den som ger sig! Så fort jag spelat igenom hela The Witcher 3 (kommer att ta ett bra tag!) så blir det Uncharted-maraton.

Jag hade även önskat mig ett stort USB-minne så att jag kan föra över mina bilder från laptopen till min “stationära” HDD. Blev så glad över mina presenter trots att jag fick dom lite efter min födelsedag på grund av operationen.

Nu vet jag vad älsklingen ska få i present

image

Kommer alla dessa varianter till Sverige så är de garanterat en bra present (Spoiler!) till älsklingen som redan har slitit ut sin PS4-kontroll. Jag lagade en trasig trigger på hans kontroll (beställde lösdelar på eBay) för ett tag sedan, men det är mer än en del som behöver fixas nu. Det är galet hur fort de analoga spakarna slits ut, där har Sony något att bättra på helt klart.

Själv har jag redan två kontroller, en blå och en svart, men de där i guld eller silver hade matchat min iPhone rätt så bra 😉

Valiant Hearts: The Great War

valianthearts

Det här kommer inte att bli någon recension. Det kommer att bli en kärleksförklaring till ett bra spel av en sort som man inte ser alltför ofta numera. För vissa kan det te sig för lätt, men det är inte i spelets svårighetsgrad som den verkliga spelglädjen sitter. Valiant Hearts utspelar sig under första världskriget, så även om de karaktärer man möter i spelet inte är riktiga så har deras historia (och mycket, mycket värre saker) varit någon annan verklighet. Det är hemskt och tragiskt, men det är precis det som krig är. Jag är glad att jag har fått lära mig lite mer om det stora kriget – som det var känt som innan nästa världskrig bröt ut.

Kriget som spelet kretsar kring började för över 100 år sedan nu, från juli 1914 och pågick ända till november 1918. Själva historien är inspirerad av brev som skrevs under kriget och man får följa fyra karaktärer, som av olika anledningar tjänstgör i kriget. Vi har Emile, en fransk bonde, hans tyska svärson Karl, amerikanen Freddie och den belgiska läkaren Anna. Men inte nog med det så får vi även träffa på en underbar trofast hund, Walt. Var och en har sin egen historia att berätta, men det är när de först möts som allt vävs samman och bildar ett oförglömligt spel.

Det är inte lätt att göra ett så här pass dystert spel om död och förlust, men jag tycker att Ubisoft Montpellier har gjort ett fantastiskt jobb med just detta. Ett spel som inte bara handlar om krig utan även är fullt av hopp om framtiden. Oavsett vilken sida man står på så finns det bra och dåliga människor som man tvingas ha att göra med, det är en jobbig gråzon helt enkelt och det är skönt att de lyfter fram det i spelet.

Hela serietidningsaspekten i 2D känns så underbart befriande från dagens mest framgångsrika spelserier. Utan att man går ner på pixelgrafik-nivå – som jag tycker är gravt överskattat och ganska löjligt då man kan göra skitsnygga spel med samma fantastiska spelmekanik som förr. Jag gillar inte pixelgrafik, men spelglädjen är hög i många spel som har just detta. Bra exempel på spel utan detta, som är riktigt bra är Guacamelee, snyggt 2D utan kantig grafik. Men så är jag en person som föredrar de klassiskt tecknade Disney-filmerna (med 3D-inslag) före de helt animerade.dog

För mig är allt det här perfekt avvägt, humorn finns där mitt i allt det tragiska. Det enda som jag inte tyckte var helt hundra är pusselbitarna. De är inte särskilt kluriga och kräver inte mycket tankeförmåga för att komma vidare. Det är skönt med lite enklare spel när det är så pass storydriven, så att man slipper fastna, men lite klurigare kunde de helt klart ha varit.

Det jag gillar är också att det går från lugnt tempo till riktigt stressiga actionsekvenser där man ska springa, undvika bomber, gräva och försöka att inte bli skjuten. Det är väldigt jobbigt att en del personer som man möter på vägen, dör, så att vi kan fortsätta vår strävan att undslippa kriget.

Det är som sagt svårt att göra ett riktigt spel av krig, med bra berättande, karaktärer och spelmoment. Men trots en del små brister så är Valiant Hearts i grund och botten ett fantastiskt spel som jag önskar att det gjordes fler av. Jag har sett många krigsfilmer, men ingen har berört mig hälften så mycket som detta.

valiant2

[P_REVIEW post_id=17687 visual=’full’]