Min mamma är den som tror på andar och tycker om att kolla på tv-program där medium tar kontakt med den andra sidan. Hon tror på att nära och kära kommer tillbaka och spökar, flyttar på saker och försöker göra sig påminda.
När det händer mystiska saker då är det mormor som nog ligger bakom det enligt morsan. Mormor som vakar över oss. Det kan kännas både tryggt och smått läskigt. Men hur förklarar man annars allt underligt som sker i vardagen? Det är ju ofta saker försvinner, tv-apparater och lampor som går igång av sig själva, man ser någon i ögonvrån när det inte är någon där. Förnimmelser.
Själv är jag inte religiös, eller troende på något sätt, men om jag ska vara ärlig så tror jag mer på buddisternas reinkarnationsteori, återfödelse än något annat. Men då vet jag inte varför själen av en närstående skulle stanna kvar och spöka då den istället skulle kunna återfödas och börja om på nytt. Finns ju en del envisa människor förstås som aldrig ger sig förrän de avslutat något så kan ju vara det som motiverar dom.
Skulle vara intressant att träffa ett medium och se om det verkligen är de personer eller väsen min morsa tror att det är. Springer min älskade hamster Stanley fortfarande runt på vinden? Och vem är det som busar och flyttar på saker och ting? Kanske har de något budskap åt oss, råd och tips på vad man kan göra i pressade situationer.
Har ni haft kontakt med något medium och i och med det något väsen?
Vilken söndag. Den har varit trevlig hittills. Kollade på Gustafsson & Jones ihop med älsklingen, Joey och Jimmy nu på eftermiddagen och nu skulle vi iväg och handla men regnet öser ner så hur det blir med det får vi se.
Är trött och undrar om det har att göra med det jag fick av min psykiatriker i fredags. Har tydligen en lätt depression som jag nu får smaska piller för – bad om att få någon psykolog eller kurator att snacka med regelbundet också för jag tror mer på att reda ut saker och ting istället för att undertrycka mina känslor med preparat.
Har inget superjobbigt att skylla min nedstämdhet på annat än att det är stressigt med boendet (kan bli utslängda när som helst då det är en studentlägenhet och man måste plugga på universitetet för att bo här) och är helt klart nedstämd tack vare mina cerazette (p-piller), det är tydligen en vanlig biverkning. Skoj med sånt.
Imorgon blir det ännu mer jobbigt då jag ska till Försäkringskassan och snacka om min ersättning som jag just nu inte har… Hoppas att de inte ska jävlas med mig som med alla andra sjuka, funktionsnedsatta och behövande.
Min nya musmatta är mjuk, stor, tyst och snygg. Älskar Diablo så jag tycker den passar bra på skrivbordet ihop med Staffans Tekken Tag-matta (ej med på bilden) och min blåa mus.
Mina gamla stövlar sjöng på sista refrängen i och med att klacken hade nöts sönder och jag fick skavsår på mina lilltår hela tiden. Så när jag och morsan var på centrum så blev det ett inköp av inte bara ett par utan två nya par skor. De varmfodrade kängorna är nästan lika höga som mina gamla stövlar men såå mycket skönare. De är mer runda i tån och klacken är skönare och ja allt är bättre helt enkelt. På bilden ser spännena metallic ut men de är guldfärgade egentligen.
Varmfodrade bikerboots i svart skinnimitation. Korslagda remmar med dekorativa spännen. Praktisk dragkedja på insidan. Rejäl sula samt bred klack. Klackhöjd 4 cm.
Jag ville ha ett par skor med klack men inte något man riskerar att vricka foten med i ishalkan som snart kommer, utan ett par precis som de jag hittade. De är otroligt bekväma också, första prio för mig!
Boots i svart skinnimitation. Vristrem med spänne i silverfärg samt dekorativ dragkedja baktill och liten rem med rund detalj. Klossig klack samt dragkedja på insidan. Klackhöjd 6 cm.
Med rabatten och 25 kronor jag samlat på mig som medlem i Club Nilson Group så fick jag ett par sulor extra och skorna för 800 kr – sponsrat av mina föräldrar.
Det var en gång en ensam liten flicka som inte hade några vänner. Hon fick reda på att det fanns något som hette tarot, att förutse vad som komma skall. Hon undrade om hon någonsin skulle få en riktig vän. Kunde korten svara på hennes fråga?
Flickan var som ni förstår jag och jag började med att lära mig att läsa korten när jag var i mina övre tonår. Det gick ganska fort att förstå innebörden av varje kort och deras placering. Men det var mycket att lära, det finns så mycket djup i att tyda korten, en känsla som kanske inte alla har.
Man kan spå om kärlek, relationer, karriär med mera, eller ställa frågor om vardagsproblem eller om man inte vet vad man ska göra vid en specifik situation. Jag skulle aldrig fråga om hemska saker men man kan ju göra det också även om jag tvivlar på att just så avgörande saker kan förutses korrekt.
Jag la kort åt mig själv och det var läskigt hur mycket som stämde och hände. Fick en liten inblick i framtiden och motiverade mig till att ta tag i mig själv. Tyvärr så verkade folk jag snackade med om det tycka att det var creepy och blev nog rädda, de ville inte bli lästa eller veta något alls om tarot. Så jag slutade och har inte tagit upp korten sedan dess.
Jag skaffade korten som min gud, skräckmästaren Hans Arnold (1925-2010) hade illustrerat och har kvar kortleken. Det är min lilla skatt och jag hoppas att jag någon gång tar upp den igen och ser om krafterna sitter i.
Här kan ni läsa mer om Tarot.
Deliquate.se är en livsstilsblogg med fokus på inredning, design, mode, skönhet - och kaffe! Jag recenserar skönhetsprodukter, mat och ger inredningstips. Jag skriver även om träning & hälsa, recept och shoppingtips. En hel del vardag men även mycket inspiration och nyheter.
Läs er om mig här »
