Skönt att slippa resvägen till arbetet

Formex 2020 - Edelweiss Det blir aldrig som man tänkt! Många av er kanske tänker att det ska bli skönt att få arbeta hemifrån och samtidigt passa på att göra sånt som man inte kan göra på kontoret. Se på någon serie samtidigt som man arbetar kanske? För mig som arbetar hemma minst en dag i veckan normalt sett så kan jag avslöja att det är precis tvärtom! När jag jobbar hemifrån så sitter jag ofta och glömmer bort att ta pauser och att äta – för jag är så pass engagerad. Det är inget som gör att jag kommer av mig och då kör jag på. Nu har jag förvisso ställt in alarm så att jag tar mina pauser och fika som på kontoret, men det är så mycket mer krävande att arbeta hemma än på kontoret. Det som gör kontorsarbetet jobbigare är enbart resorna till och från arbetet. Det blir ca 2 timmars resa fram och tillbaka mellan Stadshagen och Edsviken varje arbetsdag. Trots att det bara är 13 km så är förbindelserna inte de bästa. Eller långt ifrån de bästa, för ser man till resvägen på google maps så ska det ta 43 min att cykla, men med kollektivtrafiken så tar det som minst 52 min!

Formex 2020 - Edelweiss Jag har valt att spendera min karantäntid, som jag kallar den även fast jag inte är sjuk, i Uppsala där smittan är mindre utbredd – vad vi vet – och har läst, spelat spel, kollat på film (biofilmerna Emma, The Invisible Man och The Hunt finns att kolla på nu hos SF-anytime!) men jag har även slängt ihop lite havrebollar. Själv tycker jag inte så värst mycket om just havrebollar, men en slinker nog ner när sötsuget gör sig påmint.

Formex 2020 - Edelweiss Eftersom det även är många företag som drabbats av det här skräpet, så ska vi försöka stötta de lokala restaurangerna och bagerierna i Uppsala så gott det går och handla hem mat. Hittills har jag lagat det mesta själv för att vi hade så sjukt mycket mat hemma – jag bunkrar tydligen mat till vardags – och har inte behövt handla så värst mycket sedan allt det här eskalerade. Tror det är tack vare Smakboxen som vi har flera kg pasta hemma som vi inte har hunnit använda. Jag gillar bara spaghetti och penne, så när vi får hem alla andra konstiga pastaformer så ligger de bara i skafferiet och väntar.

Jag ska försöka skriva lite mer än jag brukar nu, men jag orkar inte med Corona så kör på som vanligt istället – om inget stort händer om behöver nämnas. Bilderna är på produkter från Edelweiss som jag gillade på Formex.

Formex 2020 - Edelweiss Formex 2020 - Edelweiss Hoppas att du får en fin helg nu och att ni slipper bli smittade och smitta andra! Skriv gärna en rad om vad just du hittar på under den här karantänen!

Hundattack i Eriksberg

Solnedgång

Jag tror bestämt att min pojkvän är otursförföljd. Ikväll när han var ute på sin dagliga promenad och skulle gå över vägen så kom det en kille (som inte talade svenska) med sin schäfer och när de gick förbi så vände hunden tvärt och bet min kille i låret. I samma ben som han bröt tidigare i år. Det var givetvis oprovocerat – om man inte räknar att lugnt gå över vägen som provokation.

Trasiga byxor, ett blodigt sår och en tur till närakuten för en stelkrampspruta och antibiotika blev resultatet. Så rör ni er runt Eriksberg i Uppsala så passa er för den här hundägaren och schäfern. Det kan bli ett barn eller en annan hund som blir nästa offer…

Väntan på operation med brutet ben

Akademiska sjukhuset, Uppsala

För att göra en lång historia kort så har den här veckan varit väldigt jobbig.

Inte bara för den som faktiskt var med om den här hemska olyckan, min pojkvän, utan även för mig. Han bröt både skenbenet och vadbenet på söndagen, så vi fick åka in med ambulans till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Väl där så fick han vänta ända till på onsdagen med att opereras. Det var många dagar av både fysisk och psykiskt tortyr för oss båda. Det är inte roligt att se den man älskar ha så ont, men jag försökte bita ihop och vara lugn utåt för hans skull.

Att bryta benet kanske inte är hela världen i det stora hela. Men alla operationer innebär risker och jag överreagerade förstås på onsdagen. Jag trodde att han var död när han inte hörde av sig efter ett par timmar. Trots att jag vet att de skulle ringt om det var något allvarligt. Förnuftet flög ut genom fönstret den dagen. Jag har förstås varit på sjukhuset nu efteråt också, men ni anar inte hur illa jag tycker om sjukhus. Jag hade svårt att andas och kände mig yr av luften där inne, det är verkligen kvavt och instängt på Ortopeden. Avdelningen är verkligen sliten med en massa små hål i väggarna så jag förstår varför de behövde bygga om och bygga nytt.

Personalen är det säkert ingen fel på, många är trevliga. Fast allt känns så otroligt oorganiserat och oförutsägbart att man som patient blir stressad och rädd. Ingen säger “Nu ska vi göra så här…” “Anledningen till varför vi gör detta är…” vilket jag har hört läkare och sköterskor säga till mig på sjukhusen i Stockholm. Underbemanningen är så tydlig i Uppsala! För trots att allt antecknas och dokumenteras så känns inget särskilt rutinerat. Inte på ett bra sätt åtminstone. Den mest pedagogiska personen jag träffade där var själva kirurgen. Där snackar vi ordning och reda, bra förklarat och lätt att förstå. Desto högre lön, desto bättre bemötande? Kuratorn verkade också väldigt trevlig och instämde i mycket av det som jag skriver om nu.

Vore kul att höra om fler har upplevt vården på liknande sätt i Uppsala?

Tack och lov så har jag mina katter här med mig som underlättar en hel del när allt känns mörkt och trist. Jag har ätit för dåligt under de här dagarna på grund av oron, men det är bättre nu. Jag gillar verkligen inte att älsklingen är på sjukhuset då jag hatar den miljön. Det luktade sjukdom och död. Stramt, kliniskt rent och opersonligt, precis raka motsatsen till vad jag sett på exempelvis Formex. Kanske något inför nästkommande år: “Formex stylar Akademiska sjukhuset i Uppsala för att främja psykiskt och fysiskt välmående med det bästa av nordisk design bestående av färger och former som skapar en trevlig arbetsmiljö där både patienter och personal trivs.” Välgörenhet och hållbarhet är verkligen inne nu, så varför inte främja det som är viktigast för människans hållbarhet, vården?

YoshiVykort "Var inte ledsen, det ordnar sig" med taxar

Fick hem ett fint vykort av älsklingens mamma som var väldigt sött och det stämmer ganska bra, det ordnar sig!

Ännu ett besök på Pinchos

Innan nyår så hann jag gå och se Fantastic Beasts: The Crimes of Grindelwald på bio och det blev även ett besök på Pinchos efteråt.

Det blev inga oumph-burgare för mig denna gång. De har inte den lilla godingen på alla Pinchos tråkigt nog.

Det blev istället att testa några nyheter. De hade minilangos med räkor som jag testade men tyckte var lite tråkig. Då var de vegetariska vårrullarna desto godare och min favorit var förstås chrevrepizzan. Det blir nog samma igen vid nästa besök då jag har 6 tapasrätter att inkassera med bonuspoängen jag har.

De har även goda kaffedrinkar på Pinchos.