Den mest överskattade boken

Jag skulle lätt kunna säga böcker som Twilight (även om jag gillade dem så är de enormt överskattade) och de flesta svenska deckarna men jag tar den bok jag gett lägst betyg någonsin på sidan.

Möss och Människor av John Steinbeck

Skrev så här om boken i en recension i grundskolan:

Jag avskyr hela boken. Den känns så meningslös. Dålig story och jag tycker inte om beskrivningen av omgivningen i början av varje kapitel. Jag tyckte inte om hur Steinbeck skrev boken eller någonting alls. Att slösa bort min tid på sånt här känns förjävligt. Även om boken var kort och hade en förståndshandikappad person som en av huvudpersonerna – vilket ibland gör saker och ting lättare att ta till sig, så funkade det inte för mig. Bara sorgligt.

Day 08 – Most overrated book

Of Mice and Men by John Steinbeck

Fredagen blev händelsefull (mysig)

Cloetta Pops i Marimekkoskål | Unnade mig en chokladdryck
Halsbandet och ringen jag köpte på Lindex | Tände doftljus som luktar ros

När jag vaknade så drog jag på mig kläderna och fick skjuts av farsan till först Helenelund Centrum där ett paket väntade, sen till Sollentuna Centrum där jag tittade in på Lindex (hittade en del fina saker), Lagerhaus, Pressbyrån och Apoteket (där jag köpte en ny hudkräm då min gamla tagit slut.) Köpte en smoothie på The Naked Juicebar under tiden jag väntade på Walle, sen skaffade jag även en latte åt honom innan Espresso House stängde – han kom 5 min efter stängning.

Handlade lite mat på Ica och promenerade hem till mig, lagade mat (ugnsbakad lax med potatisgratäng och den vanliga aiolin) och kollade på tv. Mös i soffan med godis och kaffe. Sov lite och kollade på det jag hade skaffat. Ska ta en massa bilder med systemkameran och lägga upp snart då jag har massor att fota.

Går direkt på det roliga


En egobild tagen på centralstationen |  Blackened Chicken Alfredo på O’Learys
Goda Pops samt en gratis flaska Loka Vattenmelon | Knasbollar till efterrätt

I måndags så hade jag och Walle planerat att ta en 2 för 1-fika på Balders i Sollentuna Centrum men det blev lite sent och då vi planerat att gå på bio efteråt så skulle vi inte hinna med det (pga förseningarna med tågen) om jag inte åkte in till centralen direkt. Vi tog fikan på centralen istället, en latte med hallonpaj.

Efter det så begav vi oss till Sickla och använde gratisbiljetter till att se Åsa-Nisse-filmen. Helt skruvad film, barnslig men underhållande på sitt sätt. Skrattade åt det mesta, men främst åt hur larviga effekterna var 😀

På vägen hem från bion så förfrös jag nästan benen. Huttrade och kunde knappt prata så kallt var det. Men en väldigt trevlig Alla Hjärtans Dag blev det ändå.

Onsdagen så var det en Arsenal-Barcelona- match på Viasat (som vi inte har tillgång till och att se på datorn är undermåligt) så en tur till O’Learys var oundvikligt. Jag satt och garvade åt alla energiska fotbollssupportrar (några ungar satt och gapade över sitt favoritlag och jag trodde de skulle börja grina när det slutade 2-1 till Arsenal) och det var trevligt och god mat som vanligt. Köpte bara en huvudrätt och en dricka, efterätten hade jag hemma i form av två “Knasbollar” som Kixan köpt på Ica Maxi Lindhagen för 9 kr/st.

Efter det så var jag pank till på fredag… eller det är jag fortfarande för räkningar skall betalas och mat måste inhandlas. Tråkigt men sant.

Den mest underskattade boken

Svenska böcker av kvinnliga författare som inte utspelar sig i Sverige är i allmänhet underskattade och jag tycker att man hör på tok för lite om Elisabeth Nemert och hennes böcker. Så det får bli mitt val idag.

Den vita liljan av Elisabet Nemert

Catherina föds år 1460 i Palermo på Sicilien. Hennes mor dör i barnsäng men hinner uppfatta att den lilla bär på en ovanlig inre styrka. Av fruktan för att den känslokalle fadern ska undertrycka flickan bönfaller hon sin svägerska att låta dottern växa upp hos henne i Messina.
Catherina får en lycklig barndom, hon uppfostras till en sofistikerad renässansdam som även är en mästare på ridning och fäktning. Men när fosterfadern dör slås hennes tillvaro i spillror. Hennes biologiske far säljer henne för ett stycke land till en man som är så grym att hon tvingas fly. Under falsk identitet och förklädd till man beger hon sig till Florens för att söka sin lycka som konstnär. Av en slump träffar hon Lorenzo de´ Medici, stadens härskare och samtidens störste konstmecenat. Det uppstår en ögonblicklig kontakt dem emellan.

Underbar bok! Trots att Catherina får gå igenom både det ena och det andra så är det inte någon särskilt hemsk historia. Lite Cross-dressing när hon klär ut sig till man och mycket kärlek – massor med plus för det. Det enda jag är lite besviken över är att den slutade ganska abrupt. Det hade känts bättre om den hade dragit ut lite på historien som den gjorde i början. Två eller tre kapitel till hade inte skadat

Day 07 – Most underrated book
The White Lily by Elisabet Nemert

En bok som får mig att bli ledsen

Det händer då och då att jag fäller en tår över något sorgligt i en bok, eller att jag läst ut den sista boken i en serie jag följt länge (Harry Potter, The Mediator, Twilight), men den här tycker jag fortfarande är en av de sorgligaste jag läst, fiktivt eller ej.


Idilia Dubbs Dagbok av Genevieve Hill

Berättelsen om Idilia Dubb och hennes intensiva kärleksäventyr i det tyska Rehnlandet i mitten på 1800-talet är en sanslöst romantisk läsupplevelse. Den sanna historien om en 17-åriga fröken Idilia från Edinburgh som försvann under mystiska omständigheter i Rhenlandet på 1850-talet. Tolv år senare hittades kvarlevorna av henne i en tornruin. Hon hade svultit ihjäl när hon inte kunde ta sig därifrån. I närheten av hennes kvarlevor hittades också hennes dagbok! Idilia Dubb hade fört noggrann dagbok över sitt liv, och där uppdagas ett otroligt romantiskt äventyr.

Det handlar naturligtvis om olycklig kärlek, Idilia är trolovad med en man och blir under resan kär i en annan. En god vän till Idilia Dubb, Genevieve Hill, tog han om dagboken. Hon redigerade den och försökte få en förlagd då, på 1860-talet. Hon lyckades dock inte med detta, varefter dagboken och fröken Idilia Dubbs öde föll i glömska. För några år sedan råkade Hans Hatwig höra talas om den, och fann den, väl bevarad hos en stiftelse i Edinburgh. Genevieve Hill är helt okänd, förutom att hon förekommer i fröken Idilias dagbok.

En av mina favoritböcker! Verklighetsbaserade böcker – eller dagböcker – har jag alltid tyckt om. Om den verkligen är äkta spelar inte så stor roll egentligen. Jag levde mig verkligen in i den här boken och man blir rörd av Idilias äventyr och hennes hemska öde. Ifall du älskar att läsa så får du inte glömma att läsa den här!

Day 06 – A book that makes you sad
The Diary of Miss Idilia by Genevieve Hill

Zombie-mode

Elektrikern var här idag och jag kunde därför inte sova förrän runt ett, vaknade sedan fyra så det blev inte mycket sömn för mig. Ska dra iväg till centrum och möta upp med Walle om allt går som planerat. Sen när jag kommer hem så blir det till att sova, mycket och länge.

Är skitglad över att jag äntligen har en fungerande ugn! Här skall bakas! Fast jag ska inte äta så mycket onyttigheter på ett tag nu…